Då var vi inne i fruntimmersveckan, och vad kunde vara mer passande än att det är sex folkpartistiska fruntimmer som gör bort sig med ett gemensamt utspel om FRA? De sex liberala damerna kräver att det måste finnas brottsmisstanke för signalspaning. Problemet är dock att teknisk signalspaning (TES) först och främst riktas mot andra staters militära signalkällor såsom radar-, navigerings- och vapensystem, och att Sverige inte kan rikta brottsmisstanke mot andra stater. Ska signalspaning mot vapensystem som kan riktas mot Sverige inte vara tillåtet eftersom brottsmisstanke saknas?
De sex liberala riksdagskvinnorna är antingen fruktansvärt okunniga, eller så vill de helt enkelt stympa den svenska underrättelsetjänsten. Svensk underrättelsetjänst är en viktig byggsten i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik, och för en nationalist är landets säkerhetspolitik av avgörande betydelse eftersom den intimt hänger samman med försvaret av den nationella friheten. För en liberal däremot har nationen inget värde, och därför behöver den heller inte försvaras. Det närmaste vi kan komma orsaken till den här pinsamma historien är nog ändå en kombination av dumhet och illvilja eftersom nationen inte existerar i liberalens sinnevärd. Där finns bara plats för individen.
Vad gäller FRA:s kommunikationsspaning (KOS) så riktas den även mot civil telefoni och datakommunikation. När frågan kommer på tal om vilka grupper som FRA kan tänkas spana mot går regeringens företrädare som katten runt het gröt. Ingen vågar nämna det faktum att radikala islamister bor och verkar i Sverige. Enligt Säpo genomgår den unge muslim som är redo att begå terroristbrott i islams namn en ideologisk process där han först blir radikal, därefter fundamentalist, sedan extremist och slutligen terrorist. Givetvis måste rikets säkerhet gå före individens integritet när vi vill få bukt med detta problem.
Hur ser det då ut med hotet mot den personliga integriteten? Ja, enligt Jan Eric Larsson som är professor i informationsteknologi vid Lunds Tekniska högskola så utgör FRA ”ett försumbart litet extra hot mot min personliga integritet”. Larsson påpekar också att i motsats till företag, hackerligor och grannens barn så står faktiskt FRA under myndighetsbevakning. ”Problemet för FRA är kanske mest att man enligt svensk modell vill vara öppen och ärlig”, menar Larsson.
En inte alltför djärv gissning är att USA och Ryssland redan övervakar svensk internettrafik. Ska vår underrättelsetjänst då inte har rätt att göra det? Vad svarar Birgitta Ohlsson och hennes fem väninnor?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar