söndag 31 januari 2010
Turismen ur ett konservativt perspektiv
I januari månads första postning diskuterades begreppet natur- och kulturkonservatism. Bloggen kom fram till att en syntes av de ideologier som vill bevara världens natur- och kulturvärden kan komma att bli nödvändig inom en relativt snar framtid. Under dagen sände Sveriges Radio P1 ett program som ställde frågan om man kan flyga till Thailand årligen och ändå kalla sig miljövän. Frågan är om den globaliserade massturismen inte hotar kulturen i lika hög grad som den hotar naturen.
onsdag 27 januari 2010
80-talisterna och ekonationalismen
80-talisterna
I 2009 års sista postning förutspådde bloggen att Miljöpartiet och Sverigedemokraterna kommer att växa på bekostnad av Centerpartiet och Kristdemokraterna i 2010 års val. Miljöpartiet är idag det naturliga alternativet för många av de gröna väljare som tidigare hade sin hemvist i det då miljöradikala CUF. På den tiden var även KD kärnkraftsmotståndare. Den kulturkonservativa väljargruppen inom såväl C som KD som trivdes med Torbjörn Fälldin och Alf Svensson börjar nu upptäcka Sverigedemokraterna.
Miljöpartiet såg dagens ljus 1981 som ett direkt svar på olyckan i Harrisburg 1979 och 1980 års folkomröstningen om kärnkraften. Kärnkraftens faror bekräftades 1986 i Tjernobyl och i valet 1988 tog Miljöpartiet plats i riksdagen. Sverigedemokraterna bildades samma år som en reaktion mot den oansvariga invandringspolitik som fördes och som skapade stora ekonomiska och sociala problem.
Kritiken mot industrisamhället
Miljöpartiet var vid bildandet start kritiskt till den framstegsideologi och den tillväxtfilosofi som man ansåg drev såväl socialdemokraterna som de borgerliga partierna. För SD var nationalismen partiets ideologiska ledstjärna, och liksom ekologismen fann den sig aldrig till rätta på den förlegade höger-vänsterskalan. Ett nationalistiskt parti företräder hela folket och ställer sig av naturliga skäl över en simpel klassindelning av politiken.
Såväl Miljöpartiets som Sverigedemokraternas kritik mot höger- och vänsterpartierna har mycket att göra med de gamla partiernas rötter i industrisamhället. Den tidiga sociala kritiken mot industrisamhället kom från konservativt och marxistiskt håll. Den riktade sig mot det utanförskap som växte fram då människorna lämnade landsbygden och jorden till förmån för städerna och dess fabriker. Den skarpa klassindelningen sågs som ett resultat av den nya ekonomiska ordningen. Konservatismen önskade likt sociologen Émile Durkheim ett organiskt samhälle där alla var beroende av varandra. Karl Marx förutspådde ett klasslöst samhälle. Konservatismen och marxismen blev trots sin ursprungliga samhällskritik en del av industrisamhället i form av de rena klasspartier som skapades till höger och vänster.
Migration och alienation
Liberalismen idéer (som både socialdemokrater och moderater numera bekänner sig till) om öppna gränser upplevdes säkert som realistiska då dessa tankar tog form på 1700-talet. I det moderna samhället har dock praktiserandet av fri rörelse över nationsgränserna fått stora sociala konsekvenser i och med de nya kommunikationer som tillkommit sedan Adam Smiths dagar. 1900-talets massmigration till vår del av världen har skapat ytterligare rotlöshet i de storstäder där människor från vitt skilda kulturer har samlats. Den sociala rotlösheten var givetvis påtaglig redan i 1800-talets London, men den fick en kulturell dimension med efterkrigstidens massinvandring till Europa. Alienationen (förfrämligandet) är i det närmaste total i stora delar av Europas större städer idag. Det kan tyckas underligt att marxister av idag inte lyckats applicera sin alienationsteori på det mångkulturella samhället och att så kallade konservativa politiker inte ser massinvandringens problem.
Två jättar med var sin släpvagn
Sverige domineras idag av ett stort ”högerparti” (moderaterna) och ett stort ”vänsterparti” (socialdemokraterna). Folkpartiet och Vänsterpartiet är deras ideologiska släpvagnar och inget av dessa fyra partier vare sig vill eller kan på allvar ta itu med det moderna samhällets problem i form av miljöförstöring och massmigration. Partierna vilar ideologiskt på den liberalism och marxism som även stod som varandras internationella motpoler under efterkrigstiden då de manifesterades ekonomiskt som kapitalism i USA och kommunism i Kina och Sovjetunionen. Idag ser det annorlunda ut. Marknadsekonomin USA styrs politiskt av en (social)demokrat som vill reglera storbankerna och genomföra en historisk sjukvårdreform för att inkludera hela det amerikanska folket. Kina är kapitalistisk diktatur och Ryssland inte så långt därifrån. Korten i leken blandas och ges, men det är fortfarande samma kort.
Ekonationalism 2030
Både natur och kultur har utsatts för stort tryck de senaste årtiondena och med mindre än åtta månader kvar till valet ser det ut som att Miljöpartiet och Sverigedemokraterna kommer att öka sitt väljarstöd markant. Partierna är mycket olika, men båda bär på ett radikalkonservativt tankegods eftersom den bärande tanken i denna ideologi är att slå vakt om bestående värden. I ekologismens fall handlar det om att bevara naturvärden och i nationalismens fall att bevara kulturvärden. Kan man dessutom kombinera natur- och kulturkonservatismen med en alienationsteori så kommer vi kanske att se en ideologisk syntes på tjugo års sikt, helt enkelt för att verkligheten kräver det.
I 2009 års sista postning förutspådde bloggen att Miljöpartiet och Sverigedemokraterna kommer att växa på bekostnad av Centerpartiet och Kristdemokraterna i 2010 års val. Miljöpartiet är idag det naturliga alternativet för många av de gröna väljare som tidigare hade sin hemvist i det då miljöradikala CUF. På den tiden var även KD kärnkraftsmotståndare. Den kulturkonservativa väljargruppen inom såväl C som KD som trivdes med Torbjörn Fälldin och Alf Svensson börjar nu upptäcka Sverigedemokraterna.
Miljöpartiet såg dagens ljus 1981 som ett direkt svar på olyckan i Harrisburg 1979 och 1980 års folkomröstningen om kärnkraften. Kärnkraftens faror bekräftades 1986 i Tjernobyl och i valet 1988 tog Miljöpartiet plats i riksdagen. Sverigedemokraterna bildades samma år som en reaktion mot den oansvariga invandringspolitik som fördes och som skapade stora ekonomiska och sociala problem.
Kritiken mot industrisamhället
Miljöpartiet var vid bildandet start kritiskt till den framstegsideologi och den tillväxtfilosofi som man ansåg drev såväl socialdemokraterna som de borgerliga partierna. För SD var nationalismen partiets ideologiska ledstjärna, och liksom ekologismen fann den sig aldrig till rätta på den förlegade höger-vänsterskalan. Ett nationalistiskt parti företräder hela folket och ställer sig av naturliga skäl över en simpel klassindelning av politiken.
Såväl Miljöpartiets som Sverigedemokraternas kritik mot höger- och vänsterpartierna har mycket att göra med de gamla partiernas rötter i industrisamhället. Den tidiga sociala kritiken mot industrisamhället kom från konservativt och marxistiskt håll. Den riktade sig mot det utanförskap som växte fram då människorna lämnade landsbygden och jorden till förmån för städerna och dess fabriker. Den skarpa klassindelningen sågs som ett resultat av den nya ekonomiska ordningen. Konservatismen önskade likt sociologen Émile Durkheim ett organiskt samhälle där alla var beroende av varandra. Karl Marx förutspådde ett klasslöst samhälle. Konservatismen och marxismen blev trots sin ursprungliga samhällskritik en del av industrisamhället i form av de rena klasspartier som skapades till höger och vänster.
Migration och alienation
Liberalismen idéer (som både socialdemokrater och moderater numera bekänner sig till) om öppna gränser upplevdes säkert som realistiska då dessa tankar tog form på 1700-talet. I det moderna samhället har dock praktiserandet av fri rörelse över nationsgränserna fått stora sociala konsekvenser i och med de nya kommunikationer som tillkommit sedan Adam Smiths dagar. 1900-talets massmigration till vår del av världen har skapat ytterligare rotlöshet i de storstäder där människor från vitt skilda kulturer har samlats. Den sociala rotlösheten var givetvis påtaglig redan i 1800-talets London, men den fick en kulturell dimension med efterkrigstidens massinvandring till Europa. Alienationen (förfrämligandet) är i det närmaste total i stora delar av Europas större städer idag. Det kan tyckas underligt att marxister av idag inte lyckats applicera sin alienationsteori på det mångkulturella samhället och att så kallade konservativa politiker inte ser massinvandringens problem.
Två jättar med var sin släpvagn
Sverige domineras idag av ett stort ”högerparti” (moderaterna) och ett stort ”vänsterparti” (socialdemokraterna). Folkpartiet och Vänsterpartiet är deras ideologiska släpvagnar och inget av dessa fyra partier vare sig vill eller kan på allvar ta itu med det moderna samhällets problem i form av miljöförstöring och massmigration. Partierna vilar ideologiskt på den liberalism och marxism som även stod som varandras internationella motpoler under efterkrigstiden då de manifesterades ekonomiskt som kapitalism i USA och kommunism i Kina och Sovjetunionen. Idag ser det annorlunda ut. Marknadsekonomin USA styrs politiskt av en (social)demokrat som vill reglera storbankerna och genomföra en historisk sjukvårdreform för att inkludera hela det amerikanska folket. Kina är kapitalistisk diktatur och Ryssland inte så långt därifrån. Korten i leken blandas och ges, men det är fortfarande samma kort.
Ekonationalism 2030
Både natur och kultur har utsatts för stort tryck de senaste årtiondena och med mindre än åtta månader kvar till valet ser det ut som att Miljöpartiet och Sverigedemokraterna kommer att öka sitt väljarstöd markant. Partierna är mycket olika, men båda bär på ett radikalkonservativt tankegods eftersom den bärande tanken i denna ideologi är att slå vakt om bestående värden. I ekologismens fall handlar det om att bevara naturvärden och i nationalismens fall att bevara kulturvärden. Kan man dessutom kombinera natur- och kulturkonservatismen med en alienationsteori så kommer vi kanske att se en ideologisk syntes på tjugo års sikt, helt enkelt för att verkligheten kräver det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
