På Landsdagarna i Göteborg antogs ett nytt program som inleds med konstaterandet att "Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn".
Man kan alltså med all rätt hävda att partiets ideologi består av fyra element:
1) Det nationella
2) Det demokratiska
3) Det sociala
4) Det konservativa
Jag skulle vilja beskriva nationaldemokratin som vår överideologi och socialkonservatismen som vår underideologi. Den demokratiska nationalstaten är den politiska form som vi förespråkar. Socialkonservatismen fyller denna form med ett innehåll.
Detta är den 160:e artikeln som jag publicerar på Folkhemmet 031. Sedan jag startade bloggen i januari 2008 har den haft 16 000 besök och denna artikel om "De fyra elementen" blir bloggens sista och därmed ett ideologiskt bokslut för dessa fyra år.
Det nationella elementet
natio (latin) = folket som ursprunglig kraft
Det nationella elementet är partiets viktigaste utgångspunkt och därför är vår ideologiska grundsyn just nationalistisk. Sverigedemokraterna har alltid och kommer alltid att slå vakt om nationen. Vår nationalism betonar vikten av vårt gemensamma ursprung, vår historia och vår kultur, alltså det som binder samman folket i forntid, nutid och framtid. Sverigedemokraterna är övertygade om att nationalstaten är den överlägset bästa formen för att organisera ett samhälle. Såväl den moderna demokratin som välfärdssystemet växte också fram inom nationalstatens ramar. Det nationella elementet är därför oundvikligen förknippat med både det demokratiska och det sociala elementet. På internationell nivå vill vi se en värld av fria, fredliga och samverkande nationer. En förutsättning för detta är att alla världens folk garanteras sin nationella frihet såväl politiskt, ekonomiskt som kulturellt.
Läs mer om nationalism:
Internationalism och nationalism
Imperialism och nationalism
Imperialism och invandring
Det demokratiska elementet
demos (grekiska) = folket som politisk kraft
Sverigedemokraterna utgår från idén om folket som en demokratisk kraft. För att en demokrati ska fungera måste människor kunna kommunicera med varandra och dela vissa grundläggande värderingar. Det svenska folket är ett kollektiv med en gemensam historia, ett gemensamt språk och en gemensam värdegrund. Denna samhörighet är en förutsättning för en väl fungerande demokrati och det är därför ingen tillfällighet att det moderna demokratiska systemet växte fram inom ramen för nationalstaten. Nationalismen och demokratin är helt enkelt väldigt starkt förknippade med varandra. Vi är av den åsikten att det svenska folket ska ha makten över sin vardag och sin framtid. Vi motsätter oss därför en överstatlig centralisering av makten oavsett om den är ekonomisk eller politisk. Den demokratiska nationalismen står för en hållbar samhällsmodell i en tid då globaliseringen gör vår värld allt mer sårbar.
Det sociala elementet
populus (latin) = folket som social kraft
Under 1800-talet växte det fram två ideologier med folket i fokus. Nationalismen (av latinets natio) lade vikten vid den kulturella betydelsen av begreppet folk, medan populismen (av latinets populus) ville ta tillvara folkets sociala kraft för att utmana den politiska, ekonomiska och kulturella eliten. Populismen kan ses som en bärare av det folkliga/demokratiska men även det småskaliga/decentralistiska tankegods som ofta präglat många folkrörelser. Även demokratin (av grekiskans demos) utgår från folket och betonar dess politiska rättigheter. Det enda parti i Sverige som förvaltar arvet från alla dessa tre idéer är Sverigedemokraterna som själva beskriver sig som den nya folkrörelsen.
Historiskt sett har den demokratiska nationalstaten utvecklats till en socialstat, dvs ett välfärdssamhälle. Dagens mångkulturella samhälle är inget socialt hållbart samhälle. Den etniska segregationen hotar på allvar den sociala gemenskapen i samhället. När människor inte känner samhörighet med varandra minskar viljan att bidra till det gemensamma. På så sätt urholkas grunden för den solidariskt finansierade välfärden. Sverigedemokraterna vill återskapa det svenska folkhemmet och en förutsättning för det är att vi starkt begränsar invandringen samtidigt som de invandrare som kommit hit anpassar sig till det svenska samhället och dess normer och värderingar.
Vi sverigedemokrater sätter den nationella solidariteten först utan att för den sakens skull glömma våra medmänniskor i andra delar av världen. Vår solidaritet med andra folk innebär att vi i första hand hjälper dem i deras närområden.
Läs mer om populism:
Populismen och folkviljan
Den amerikanska populismen
Den ryska populismen
Det konservativa elementet
Sverigedemokraternas partiledare har tydligt uttryckt att vi som parti "står något till vänster i fördelningsfrågor och något till höger i värderingsfrågor". Sverigedemokraterna har alltså en socialpolitisk vänsterposition och en kulturpolitisk högerposition. Partiets nuvarande valspråk "Trygghet och tradition" uttrycker just detta.
Sverigedemokraterna har sina rötter i kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS). "Bevara Sverige svenskt" är en i allra högsta grad konservativ formulering. Konservatism kommer som bekant av latinets conservare som betyder bevara, och att bevara Sverige svenskt uttrycker då framför allt en kulturkonservativ hållning. En av konservatismens mest centrala uppgifter är att slå vakt om välfungerande och djupt rotade gemenskaper. Sverigedemokraternas förra valspråk "Familj - Hembygd - Fädernesland" formulerar dessa naturliga gemenskaper.
Läs mer om konservatism:
Bevarandets politik i Centerrörelsen
80-talisterna och ekonationalismen
Läs mer om radikalkonservatism:
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 1
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 2
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 3
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 4
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 5
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 6
"Sommar med Ernst, Ernst och Ernst" gick som följetong (av franskans feuilleton) i augusti 2009. Två år senare publicerade jag serien "En centraleuropeisk odyssé", även den i sex delar:
En centraleuropeisk odyssé; Del 1
En centraleuropeisk odyssé; Del 2
En centraleuropeisk odyssé; Del 3
En centraleuropeisk odyssé; Del 4
En centraleuropeisk odyssé; Del 5
En centraleuropeisk odyssé; Del 6
Under åren har jag skrivit artiklar om olika länder och regioner:
Norge (maj 2008)
Norge (september 2009)
Norge (september 2010)
Danmark (maj 2008)
Storbritannien (juni 2009)
Frankrike (april 2010)
Frankrike (januari 2011)
Frankrike (maj 2011)
Italien (juni 2009)
Italien (december 2010)
Tyskland (maj 2008)
Tyskland (september 2009)
Tyskland (september 2009)
Tyskland (november 2009)
Tyskland (september 2010)
Tyskland (augusti 2011)
Österrike (augusti 2011)
Ungern (januari 2011)
Ungern (augusti 2011)
Tjeckien (augusti 2011)
Slovakien (augusti 2011)
Polen (augusti 2011)
Ryssland (augusti 2008)
Ryssland (mars 2010)
Turkiet (juni 2011)
Turkiet (juni 2011)
Nordafrika (oktober 2010)
Nordafrika (januari 2011)
Mellanöstern (januari 2009)
Mellanöstern (januari 2009)
Mellanöstern (januari 2009)
Mellanöstern (februari 2009)
Mellanöstern (februari 2009)
Mellanöstern (februari 2009)
Mellanöstern (mars 2009)
Mellanöstern (december 2010)
Mellanöstern (mars 2011)
Mellanöstern (november 2011)
Centralasien (maj 2009)
Centralasien (september 2009)
Centralasien (november 2009)
Östasien (augusti 2008)
Östasien (oktober 2009)
Östasien (oktober 2010)
