Sverigedemokraterna är redo för samarbete

I en artikel på GP Debatt menar Michael Wahman att idén om Sverigedemokraterna som vågmästare bygger på felaktiga grunder. Han och andra statsvetare får snart tillfälle att ompröva sina teorier.
Under politikerveckan i Visby fick vi möjlighet att samtala med många företrädare för andra partier. Mellan skål och vägg var många moderater, hög som låg och från alla delar av Sverige, positiva till samverkan med SD efter valet. Trots att de nya moderaterna drabbats av en svekdebatt har de fortfarande en stor samsyn med SD vad gäller försvaret och kriminalpolitiken. Folkpartiets skolpolitik å sin sida överensstämmer rätt bra med Sverigedemokraternas. Jan Björklunds utspel om burkor ser vi mest som populism, men på sikt kan nog FP vilja ta tag i integrationsfrågorna på allvar. Ett samarbete med alliansen är alltså fullt möjligt på flera områden, även vad gäller energipolitiken.
Hur ser det då ut vänsterut? Efter en rödgrön valförlust kommer Mona Sahlin sannolikt att avgå. Ett mer pragmatiskt ledarskap i S kan öppna för uppgörelser med SD i frågor som rör välfärden. I förra valet förlorade S många röster till SD. Före detta S-väljare tilltalas av vår vision om ett modernt folkhem och vår politik för de glömda svenskarna i de glömda bostadsområdena. Vi sverigedemokrater ser, till skillnad från Wahman, inte oss själva som ett ytterkantsparti, och om man läser vår skuggbudget upptäcker man snart att vi är ett Sverigevänligt och ansvarstagande mittenparti. Att placera oss långt till höger enbart för att vi vill få ordning på svensk invandringspolitik håller inte.
I Göteborgs kommunfullmäktige ser det något annorlunda ut. Här är ofta SD den enda oppositionen. Ta till exempel frågan om biltullarna där SD som enda parti röstade emot. Alliansen och de rödgröna var rörande överens. Vad gäller bilbränderna och deras orsaker insåg nog Göran Johansson vad som behövde göras, men partiet har inte haft kraft att ta tag i de stora problemen. Sverigedemokraterna kan samarbeta både med Anneli Hulthén och Jan Hallberg om de är beredda att ta tag i Göteborgs akuta segregationsproblem. Att de ska ändra sig om trängselskatten och en folkomröstning om denna är väl för mycket att hoppas på.

Triviala P1

I Sveriges Radios programserie om den nya andligheten kunde man igår lyssna på del tre med temat ”Den heliga naturen”. Dessvärre var det inte alls djuplodande. Inte ett ord om Arne Næss och ekosofin och eller om Rudolf Steiner och antroposofin vars jordbruksfilosofi ligger till grund för den biodynamiska odlingen. P1 har sannerligen trivialiserats.

Göteborgs fulaste finrum

Arkitekturskribenten Mark Isitt har i tre artiklar på kultursidorna i GP (25/7, 29/7 och 1/8) satt fingret på Göteborgs sämst utnyttjade platser i centrum. Isitt har rätt i att unika och vackra byggnader som Feskekörka och Saluhallen inte kommer till sin rätt pga den dåligt utnyttjade omgivningen. Även Grönsakstorget nämns som en plats som just bara är en plats, en parkeringsplats, när det har alla förutsättningar att utvecklas till ett riktigt trivsamt torg.
Isitt blir rent poetisk när han beskriver Vallgravens potential, "stilla flyter vattnet i rännor av staplade granitblock, under broar av gjutjärn, längs kullerstensgator kantade med pollare med järnkedjor, ornamenterade lyktstolpar och kandelabrar och i den mörka spegeln reflekteras stadens allra stiligaste byggnader, parker och torg".
Man kan inte annat än hålla med Mark Isitt om att Göteborgs politiker i årtionden har misshandlat stora delar av vår stad.