Libyen och liberalen

I Ekots lördagsintervju utfrågades den göteborgska EU-kommissionären Cecilia Malmström. Programmet handlade om migrationen till Europa och liberalen Malmström fick bland annat obekväma frågor om EU:s samarbete med Libyen i just migrationsfrågorna. Sedan tidigare har Libyen slutit ett bilateralt avtal med Italien och vid sitt statsbesök i somras hos sin forna kolonialherre lovade Muammar Khadaffi att han kan stoppa den illegala invandringen till Europa men att det kommer att kosta. Nu har Cecilia Malmström varit i Tripoli och lämnat över 50 miljoner till Khadaffi som tack för besväret. Liberalerna överraskar allt oftare nu för tiden.

Juche och den 60-åriga tragedin

Ett av de starkare minnena från fotbolls-VM är när Nordkoreas störste stjärna Jong Tae-Se lät tårarna falla under nationalsången. Jong Tae-Se föddes i Japan av sydkoreanska föräldrar, men det skulle visa sig att hans mor även var nordkoreansk medborgare. Jong Tae-Ses önskan var att få spela för Nordkorea, men det sydkoreanska fotbolls-förbundet sade nej. Till slut lyckades han dock få ett nordkoreanskt pass och sedan dess spelar han för det norra landslaget.
Från kalla krigets allra första dagar var det av största vikt för Kina, Sovjetunionen och USA att kunna kontrollera det koreanska territoriet. Givetvis spelade även närheten till Japan stor roll. 1948 utropades Republiken Korea (Sydkorea) och Demokratiska Folkrepubliken Korea (Nordkorea), och sommaren 1950 anföll Nordkorea Sydkorea i syfte att återförena landet med vapenmakt. En USA-ledd FN-insats, med bland annat 900 svenska officerare, kom till Sydkoreas undsättning. Sovjetunionen stödde Nordkorea med krigsmateriel och Kina skickade styrkor för att slåss på folkrepublikens sida. Kriget pågick fram till 1953 då ett vapenstillestånd trädde i kraft. Något fredsavtal slöts aldrig.
Det svenska deltagandet var inte okomplicerat. Statsminister Tage Erlander och utrikesminister Östen Undén var rädda att den svenska neutralitetspolitiken skulle ifrågasättas och därför lade den svenska FN-delegationen ned sin röst i generalförsamlingen för att slippa medverka till sanktionsåtgärder mot Kina.
Sverige upprättade diplomatiska förbindelser med Nordkorea 1973. Året dessförinnan skrevs Juche in som statsbärande ideologi i Folkrepublikens grundlag. Jucheideologin handlar om att försvara den nationella friheten i alla lägen och på alla områden: ekonomiskt oberoende (Charip), politiskt oberoende (Chaju) och militärt oberoende (Chawi). Ideologin utvecklades som ett resultat av den japanska ockupationen och det starka sovjetiska och kinesiska inflytandet efter kriget. På senare tid är det USA:s utrikespolitik som stärkt ideologin.
En annan viktig del av Juche är den auktoritära läran som ses som ett arv från konfucianismen och dess lära om förhållandet mellan över- och underordnade (furste/undersåte, man/hustru, förälder/barn, äldre bror/yngre bror, äldre vän/yngre vän). De fem banden anses vara av grundläggande vikt för ett fungerande samhälle.
Att peka ut Jucheideologin som orsaken till det nordkoreanska vanstyret är dock att kasta ut barnet med badvattnet. Det är snarare den extrema centralstyrningen av politik och ekonomi i kombination med handels- och geopolitiska faktorer som bäddat för den nordkoreanska katastrofen.
Det är i år 60 år sedan Koreakriget bröt ut. Rent formellt är det inte över och detta är givetvis en enorm tragedi för det koreanska folket. De många miljonerna i norr och de dubbelt så många miljonerna i söder bör fortsätta ansträngningarna för att läka såren och förbereda ett enande. För tjugo år sedan enades Tyskland. Det innebar i princip att de östra delarna blev en del av Förbundsrepubliken utan att något offentligt samtal fördes om hur det nya Tyskland skulle se ut. Om Korea blir ett är det min förhoppning att man tar till vara på de delar av de båda samhällena som är värda att bevara och utveckla. Jucheideologin är en sådan del.

Sverigedemokrat och sjuksköterska

En fackförening är inte vilken förening som helst. En fackförening har tilldelats makt från riksdagen som i sin tur fått sin makt av folket. Därför är det rent odemokratiskt när Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund säger att aktiva sverigedemokrater inte är välkomna som medlemmar i "hennes" fackförbund. Av den kvarts miljon svenskar som röstade på Sverigedemokraterna i landstingsvalet finns det säkert många sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och förmodligen en och annan biomedicinsk analytiker. Några av dessa yrkesmänniskor har också uppdrag inom Sverigedemokraterna. Som invald i Västra Götalands regionfullmäktige är jag också arbetsgivare för dessa och andra yrkesgrupper. Därför hävdar jag bestämt alla regionanställdas demokratiska rätt att engagera sig politiskt utan att diskrimineras av sitt fackförbund.

Norge står fast

En mätning som gjorts för tidningen Nationen visar att två tredjedelar av norrmännen säger nej till ett norskt EU-medlemskap. Det norska folket slår fortfarande vakt om sin nationella frihet.

Deutschland schafft sich ab

Socialdemokraten Thilo Sarrazin tvingas avgå som direktör för den tyska centralbanken sedan han belyst det mångkulturella samhällets negativa sidor i boken "Deutschland schafft sich ab" (Tyskland avskaffar sig självt). Därmed är Tyskland en bit på vägen att avskaffa sig självt inte bara som nation, utan även som demokrati. Thilo har påpekat att stora grupper invandrare inte kan/vill anpassa sig till det tyska samhället. Det tålde inte Förbundsrepubliken.

Tjäna folket

"Tjäna folket" myntades på dagen för 66 år sedan av en bondson i Fjärran Östern. Det är ett mycket lämpligt motto för alla politiker och tjänstemän i Göteborgs kommun. Den så kallade "göteborgsandan" har i många år bidragit till den korruptionskultur som nu kommer upp till ytan. Partier som socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet och vänsterpartiet är alla representerade i kommunens nämnder och bolag, och politiker från de etablerade partierna har givetvis en skuld i det som nu sker, även om de inte vill låtsas om det. Det krävs mer från det blåröda kompisgänget än tafatta utspel om sammanslagningar av kommunala bolag. En stark sverigedemokratisk representation på Börsen efter valet kan i bästa fall bli startskottet för en kommunal kulturrevolution.

Nationalistiskt 50-årsjubileum

Fram till 1960 var större delen av Afrika koloniserad, men detta år flammade den nationella frihetens låga stark i länder som Senegal, Mauretanien, Mali, Niger och Tchad, alla före detta franska besittningar. 1957 blev Ghana den första kolonin som blev självständig, och under 1960-talets första år skulle andra brittiska kolonier få sin nationella frihet: Tanzania (1961), Uganda (1962), Kenya (1963) och Zambia (1964). Efter frigörelsen har den afrikanska kontinenten präglats av konflikter, fattigdom och korruption, men det hindrar oss inte från att glädjas över att det nationalistiska genombrottet firar 50 år på den afrikanska kontinenten.

Sverigedemokraterna är redo för samarbete

I en artikel på GP Debatt menar Michael Wahman att idén om Sverigedemokraterna som vågmästare bygger på felaktiga grunder. Han och andra statsvetare får snart tillfälle att ompröva sina teorier.
Under politikerveckan i Visby fick vi möjlighet att samtala med många företrädare för andra partier. Mellan skål och vägg var många moderater, hög som låg och från alla delar av Sverige, positiva till samverkan med SD efter valet. Trots att de nya moderaterna drabbats av en svekdebatt har de fortfarande en stor samsyn med SD vad gäller försvaret och kriminalpolitiken. Folkpartiets skolpolitik å sin sida överensstämmer rätt bra med Sverigedemokraternas. Jan Björklunds utspel om burkor ser vi mest som populism, men på sikt kan nog FP vilja ta tag i integrationsfrågorna på allvar. Ett samarbete med alliansen är alltså fullt möjligt på flera områden, även vad gäller energipolitiken.
Hur ser det då ut vänsterut? Efter en rödgrön valförlust kommer Mona Sahlin sannolikt att avgå. Ett mer pragmatiskt ledarskap i S kan öppna för uppgörelser med SD i frågor som rör välfärden. I förra valet förlorade S många röster till SD. Före detta S-väljare tilltalas av vår vision om ett modernt folkhem och vår politik för de glömda svenskarna i de glömda bostadsområdena. Vi sverigedemokrater ser, till skillnad från Wahman, inte oss själva som ett ytterkantsparti, och om man läser vår skuggbudget upptäcker man snart att vi är ett Sverigevänligt och ansvarstagande mittenparti. Att placera oss långt till höger enbart för att vi vill få ordning på svensk invandringspolitik håller inte.
I Göteborgs kommunfullmäktige ser det något annorlunda ut. Här är ofta SD den enda oppositionen. Ta till exempel frågan om biltullarna där SD som enda parti röstade emot. Alliansen och de rödgröna var rörande överens. Vad gäller bilbränderna och deras orsaker insåg nog Göran Johansson vad som behövde göras, men partiet har inte haft kraft att ta tag i de stora problemen. Sverigedemokraterna kan samarbeta både med Anneli Hulthén och Jan Hallberg om de är beredda att ta tag i Göteborgs akuta segregationsproblem. Att de ska ändra sig om trängselskatten och en folkomröstning om denna är väl för mycket att hoppas på.

Triviala P1

I Sveriges Radios programserie om den nya andligheten kunde man igår lyssna på del tre med temat ”Den heliga naturen”. Dessvärre var det inte alls djuplodande. Inte ett ord om Arne Næss och ekosofin och eller om Rudolf Steiner och antroposofin vars jordbruksfilosofi ligger till grund för den biodynamiska odlingen. P1 har sannerligen trivialiserats.

Göteborgs fulaste finrum

Arkitekturskribenten Mark Isitt har i tre artiklar på kultursidorna i GP (25/7, 29/7 och 1/8) satt fingret på Göteborgs sämst utnyttjade platser i centrum. Isitt har rätt i att unika och vackra byggnader som Feskekörka och Saluhallen inte kommer till sin rätt pga den dåligt utnyttjade omgivningen. Även Grönsakstorget nämns som en plats som just bara är en plats, en parkeringsplats, när det har alla förutsättningar att utvecklas till ett riktigt trivsamt torg.
Isitt blir rent poetisk när han beskriver Vallgravens potential, "stilla flyter vattnet i rännor av staplade granitblock, under broar av gjutjärn, längs kullerstensgator kantade med pollare med järnkedjor, ornamenterade lyktstolpar och kandelabrar och i den mörka spegeln reflekteras stadens allra stiligaste byggnader, parker och torg".
Man kan inte annat än hålla med Mark Isitt om att Göteborgs politiker i årtionden har misshandlat stora delar av vår stad.