onsdag 24 september 2008
Pagrotsky och Eliasson tackar nej till EUP
Socialdemokraterna söker förgäves efter ett göteborgskt toppnamn till sin lista inför valet till Europaparlamentet. Varken Leif Pagrotsky eller Jan Eliasson vill nämligen ställa upp. Detta öppnar dörrar för Sverigedemokraterna under förutsättning att en eller flera kandidater från Sd Göteborg placeras centralt på den kommande valsedeln. En av Sd Göteborgs strategier inför valet är att vinna över EU-kritiska väljare från socialdemokraterna, något som blir betydligt lättare efter att de två före detta ministrarna från Kålltorp i Göteborg avböjt att kandidera i valet som är om knappt nio månader.
söndag 14 september 2008
Nationell solidaritet!
Efter fackpamparnas beslut att satsa på svartjobbande illegala invandrare har det inkommit starka reaktioner till Sverigedemokraterna i Göteborg. Många LO- och TCO-medlemmar ifrågasätter med rätta varför deras avgifter ska gå till ett "Center för papperslösa". Svenska arbetare och tjänstemän väcker också frågan om bildandet av ett nytt svenskt fackförbund. I Storbritannien var många trötta på de gamla fackföreningarnas svaga engegameng för brittiska arbetare, och 2005 bildades Solidarity - The Union for British Workers. Solidarity ansluter anställda från alla yrkesgrupper och har vuxit snabbt på kort tid. Fackförbundets generalsekreterare Patrick Harrington uteslöts ur sitt gamla fack på grund av sitt politiska engegemang. Detta är något som många Sverigedemokrater tydligt känner igen. Kanske är tiden mogen för svenska arbetande män och kvinnor att ta samma steg som våra brittiska kamrater.
www.solidaritytradeunion.com
www.solidaritytradeunion.com
lördag 13 september 2008
Papperstigrar för papperslösa
Att riksdagspartierna öppnat gränserna för invandrare som vi inte kan ta hand om är fantastiskt ansvarslöst. Att skrupellösa arbetsgivare utnyttjar de papperslösa invandrarna är givetvis högst osympatiskt. Att LO och TCO nu öppnar ett nytt center för svartjobbare är bara en logisk fortsättning.
Det är intressant att se med vilken energi LO och TCO nu engagerar sig för att åtgärda detta symptom. I stället borde fackföreningarna söka källan till detta lönepressande samhällsproblem. Med andra ord borde de ifrågasätta den sedan årtionden förda invandringspolitiken, en politik som både staten och kapitalet står bakom.
LO och TCO är inget annat än papperstigrar som inte på något sätt tar strid för de svenska arbetarnas och tjänstemännens intressen. I stället angriper man på ett symptom som vi aldrig blir av med om vi inte tar itu med källan till problemet.
Det är intressant att se med vilken energi LO och TCO nu engagerar sig för att åtgärda detta symptom. I stället borde fackföreningarna söka källan till detta lönepressande samhällsproblem. Med andra ord borde de ifrågasätta den sedan årtionden förda invandringspolitiken, en politik som både staten och kapitalet står bakom.
LO och TCO är inget annat än papperstigrar som inte på något sätt tar strid för de svenska arbetarnas och tjänstemännens intressen. I stället angriper man på ett symptom som vi aldrig blir av med om vi inte tar itu med källan till problemet.
söndag 31 augusti 2008
Ryssland och realismen
I studiet av internationella relationer brukar man tala om olika perspektiv som styr synen på relationer stater emellan. Enligt realismen har stater en inbyggd strävan efter makt som gör att de kommer i konflikt med varandra för eller senare. Hur konflikten ser ut beror på omständigheterna, men ytterst avgörs maktkampen av den militära styrkan i krig. Enligt den realistiska världsbilden accepterar inte staten någon högre auktoritet än sig själv och andra stater ska avskräckas från anfall genom egen militär styrka.
Den senaste händelseutvecklingen i Kaukasus visar att realismens sätt att se på världen inte är främmande. Det är bara för oss att inse att Ryssland liksom många andra stater i världen har geopolitiska ambitioner. Sveriges problem är att vi har stormakten Ryssland till granne, och frågan är vad det kan få för konsekvenser för Sverige.
- Vad händer om Ryssland motiverar ett militärt ingripande i någon av de baltiska staterna med motiveringen att skydda etniska ryssar där?
- Vilka konflikter kan den planerade gasledningen i Östersjön leda till?
- Hur påverkar de amerikanska robotbaserna i Polen kapprustningen i vårt närområde?
- Hur ser militariseringen av Barentsregionen ut?
Frågorna är många, men verkar inte ställas av Sveriges regering. Regeringen frågar sig helt enkelt inte vilka våra säkerhetsbehov är, utan avvaktar och ser hur mycket pengar som möjligen blir över till vårt försvar när övriga offentliga kostnader är täckta. Moderaterna har övergett sin gamla försvarspolitik till förmån för nedrustning och ensidig fokusering på insatser i Afrika och Asien, och därför är Sverige i starkt behov av en politisk kraft i riksdagen som vill försvara vårt land på hemmaplan. Kort sagt: Sverige behöver en realistisk försvarspolitik.
Den senaste händelseutvecklingen i Kaukasus visar att realismens sätt att se på världen inte är främmande. Det är bara för oss att inse att Ryssland liksom många andra stater i världen har geopolitiska ambitioner. Sveriges problem är att vi har stormakten Ryssland till granne, och frågan är vad det kan få för konsekvenser för Sverige.
- Vad händer om Ryssland motiverar ett militärt ingripande i någon av de baltiska staterna med motiveringen att skydda etniska ryssar där?
- Vilka konflikter kan den planerade gasledningen i Östersjön leda till?
- Hur påverkar de amerikanska robotbaserna i Polen kapprustningen i vårt närområde?
- Hur ser militariseringen av Barentsregionen ut?
Frågorna är många, men verkar inte ställas av Sveriges regering. Regeringen frågar sig helt enkelt inte vilka våra säkerhetsbehov är, utan avvaktar och ser hur mycket pengar som möjligen blir över till vårt försvar när övriga offentliga kostnader är täckta. Moderaterna har övergett sin gamla försvarspolitik till förmån för nedrustning och ensidig fokusering på insatser i Afrika och Asien, och därför är Sverige i starkt behov av en politisk kraft i riksdagen som vill försvara vårt land på hemmaplan. Kort sagt: Sverige behöver en realistisk försvarspolitik.
lördag 9 augusti 2008
Kina och internationalismen
Så är då de Olympiska sommarspelen igång, och som alltid är detta en internationell fest i dess rätta mening. Under varje OS-invigning marscherar ungdomar från hela världen in på OS-arenan under respektive nationsflagga. Det är detta som är sann internationalism. Politik och idrott hör ihop, och som ett brev på posten kommer protester av mer eller mindre våldsamt slag från Kinas geografiskt och kulturellt mer perifera provinser som de autonoma republikerna Tibet och Xinjiang. Man kan förstå att det buddistiska Tibet och det muslimska Xinjiang känner sig kvävda av den ateistiska regimen. Kina har ju som bekant transformerat sitt ekonomiska system från kommunism till kapitalism, men dessa två ideologier upplevs som lika gudlösa oavsett vilken religion man bekänner sig till. Problemet för stora delar av befolkningen i Tibet och Xinjiang är att de inte känner någon kulturell samhörighet med Kina oavsett vilken ekonomisk lära som är på modet. Dessa autonoma provinser eftersträvar nationell frihet. Därför kan det vara på sin plats att påminna om vad förra seklets mest betydelsefulla kines sade. I ett av sina tal ställde sig Mao frågan om en internationalist samtidigt kan vara patriot. Hans svar var att den som är internationalist också måste vara patriot, och omvänt att den som slåss för det egna folkets frihet också måste stödja andra nationers frihetskamp.
Socialdemokrater blir Sverigedemokrater
En före detta socialdemokratisk representant i Köpenhamns rådhus har nu lämnat socialdemokratin för att ansluta sig till Dansk Folkeparti. Den före detta socialdemokraten motiverar sitt beslut med att Dansk Folkeparti övertagit socialdemokraternas roll som det parti som bäst slår vakt om allmänhetens rättigheter. Att byta parti är ett logsikt beslut som även många svenska socialdemokrater gör. I Göteborg har Sverigedemokraterna fått flera nya medlemmar som lämnat socialdemokratin bakom sig. Dessa människor upplever att Mona Sahlin kapat banden till många värderingar som den gamla socialdemokratin stod för. I stället ser man Sverigedemokraterna som den sanna förvaltaren av folkhemstanken och den svenska modellen.
måndag 21 juli 2008
FRA och fruntimmersveckan
Då var vi inne i fruntimmersveckan, och vad kunde vara mer passande än att det är sex folkpartistiska fruntimmer som gör bort sig med ett gemensamt utspel om FRA? De sex liberala damerna kräver att det måste finnas brottsmisstanke för signalspaning. Problemet är dock att teknisk signalspaning (TES) först och främst riktas mot andra staters militära signalkällor såsom radar-, navigerings- och vapensystem, och att Sverige inte kan rikta brottsmisstanke mot andra stater. Ska signalspaning mot vapensystem som kan riktas mot Sverige inte vara tillåtet eftersom brottsmisstanke saknas?
De sex liberala riksdagskvinnorna är antingen fruktansvärt okunniga, eller så vill de helt enkelt stympa den svenska underrättelsetjänsten. Svensk underrättelsetjänst är en viktig byggsten i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik, och för en nationalist är landets säkerhetspolitik av avgörande betydelse eftersom den intimt hänger samman med försvaret av den nationella friheten. För en liberal däremot har nationen inget värde, och därför behöver den heller inte försvaras. Det närmaste vi kan komma orsaken till den här pinsamma historien är nog ändå en kombination av dumhet och illvilja eftersom nationen inte existerar i liberalens sinnevärd. Där finns bara plats för individen.
Vad gäller FRA:s kommunikationsspaning (KOS) så riktas den även mot civil telefoni och datakommunikation. När frågan kommer på tal om vilka grupper som FRA kan tänkas spana mot går regeringens företrädare som katten runt het gröt. Ingen vågar nämna det faktum att radikala islamister bor och verkar i Sverige. Enligt Säpo genomgår den unge muslim som är redo att begå terroristbrott i islams namn en ideologisk process där han först blir radikal, därefter fundamentalist, sedan extremist och slutligen terrorist. Givetvis måste rikets säkerhet gå före individens integritet när vi vill få bukt med detta problem.
Hur ser det då ut med hotet mot den personliga integriteten? Ja, enligt Jan Eric Larsson som är professor i informationsteknologi vid Lunds Tekniska högskola så utgör FRA ”ett försumbart litet extra hot mot min personliga integritet”. Larsson påpekar också att i motsats till företag, hackerligor och grannens barn så står faktiskt FRA under myndighetsbevakning. ”Problemet för FRA är kanske mest att man enligt svensk modell vill vara öppen och ärlig”, menar Larsson.
En inte alltför djärv gissning är att USA och Ryssland redan övervakar svensk internettrafik. Ska vår underrättelsetjänst då inte har rätt att göra det? Vad svarar Birgitta Ohlsson och hennes fem väninnor?
De sex liberala riksdagskvinnorna är antingen fruktansvärt okunniga, eller så vill de helt enkelt stympa den svenska underrättelsetjänsten. Svensk underrättelsetjänst är en viktig byggsten i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik, och för en nationalist är landets säkerhetspolitik av avgörande betydelse eftersom den intimt hänger samman med försvaret av den nationella friheten. För en liberal däremot har nationen inget värde, och därför behöver den heller inte försvaras. Det närmaste vi kan komma orsaken till den här pinsamma historien är nog ändå en kombination av dumhet och illvilja eftersom nationen inte existerar i liberalens sinnevärd. Där finns bara plats för individen.
Vad gäller FRA:s kommunikationsspaning (KOS) så riktas den även mot civil telefoni och datakommunikation. När frågan kommer på tal om vilka grupper som FRA kan tänkas spana mot går regeringens företrädare som katten runt het gröt. Ingen vågar nämna det faktum att radikala islamister bor och verkar i Sverige. Enligt Säpo genomgår den unge muslim som är redo att begå terroristbrott i islams namn en ideologisk process där han först blir radikal, därefter fundamentalist, sedan extremist och slutligen terrorist. Givetvis måste rikets säkerhet gå före individens integritet när vi vill få bukt med detta problem.
Hur ser det då ut med hotet mot den personliga integriteten? Ja, enligt Jan Eric Larsson som är professor i informationsteknologi vid Lunds Tekniska högskola så utgör FRA ”ett försumbart litet extra hot mot min personliga integritet”. Larsson påpekar också att i motsats till företag, hackerligor och grannens barn så står faktiskt FRA under myndighetsbevakning. ”Problemet för FRA är kanske mest att man enligt svensk modell vill vara öppen och ärlig”, menar Larsson.
En inte alltför djärv gissning är att USA och Ryssland redan övervakar svensk internettrafik. Ska vår underrättelsetjänst då inte har rätt att göra det? Vad svarar Birgitta Ohlsson och hennes fem väninnor?
fredag 11 juli 2008
Göteborg - Munkfors tur och retur
I SVT:s dokumentärserie ”Josefsson” följer den göteborgske journalisten Janne Josefsson upp flera av sina gamla reportage. I det första programmet av sju reser Josefsson tillbaka till Munkfors där han 1994 följde raggarkungen Sune som engagerade sig för invandrarpojken Ivan från Slovenien. Historien i sig är intressant och visar att den som betraktas som rasist till syvende och sist är den som har störst hjärta. Sune är av den åsikten att ska man utvisas ska det ske omedelbart och inte efter fem år i landet. Han reagerar på den svenska invandringspolitiken som silar mygg och sväljer kameler. När Sunes åsikter om invandringspolitiken kommer på tal beskriver Ivans pappa Sune som en ”svensk man som bryr sig om sitt land”.
Vid återkomsten till värmländska Munkfors upptäcker Josefsson att samhället har förändrats. Munkfors är som ett Sverige i miniatyr. Polisstationen har numera bara öppet ett par timmar i veckan, men ingen polis finns på plats ens då. Som en följd av detta har handlarna i Munkfors bildat ett medborgargarde som patrullerar på orten varje natt. Det företag som länge dominerat i Munkfors är Uddeholm som producerat stål för leverans över hela världen. Nu har bruket med anor sedan 1600-talet bytt ägare, och den nya ledningen talar inte ens svenska. Företagskulturen påminner om de missförhållanden som rådde på den svenska arbetsmarknaden för hundra år sedan då den svenske arbetaren fick stå med mössan i hand. Skillnaden mot då är att dagens fackbasar inte vågar reagera när arbetare avskedas godtyckligt.
Det är klart att det hänger ihop. Globaliseringen skapar ägare som inte känner något ansvar för bygden och dess folk, och arbetslösheten kommer som ett brev på posten när de svenska arbetarna inte producerar lika billigt stål som låglöneländerna. De stora folkomflyttningarna skapar stora grupper i utanförskap som måste försörjas av dem som fortfarande har jobb och betalar skatt. Nedrustning av välfärd, ordningsmakt och försvar blir följden. De som motsätter sig denna samhällsutveckling och väljer att arbeta för ett bättre Sverige riskerar att uteslutas ur sitt fackförbund. Fackförbunden prioriterar att ”hålla rent” från Sverigedemokrater i stället för att slå vakt om medlemmarnas intressen.
I valet 1994 fick Sverigedemokraterna knappt 14 000 röster. 2006 var resultatet mer än tio gånger så stort, och vore det val idag skulle partiet ta sig in i Riksdagen. Att allt fler människor väljer Sverigedemokraterna är ett resultat av att svenska regeringar, såväl borgerliga som socialdemokratiska, misskött Sverige. Värmlänningen Tage Erlander skulle vända sig i sin grav om han såg i vilket skick Munkfors och Sverige är idag.
Vid återkomsten till värmländska Munkfors upptäcker Josefsson att samhället har förändrats. Munkfors är som ett Sverige i miniatyr. Polisstationen har numera bara öppet ett par timmar i veckan, men ingen polis finns på plats ens då. Som en följd av detta har handlarna i Munkfors bildat ett medborgargarde som patrullerar på orten varje natt. Det företag som länge dominerat i Munkfors är Uddeholm som producerat stål för leverans över hela världen. Nu har bruket med anor sedan 1600-talet bytt ägare, och den nya ledningen talar inte ens svenska. Företagskulturen påminner om de missförhållanden som rådde på den svenska arbetsmarknaden för hundra år sedan då den svenske arbetaren fick stå med mössan i hand. Skillnaden mot då är att dagens fackbasar inte vågar reagera när arbetare avskedas godtyckligt.
Det är klart att det hänger ihop. Globaliseringen skapar ägare som inte känner något ansvar för bygden och dess folk, och arbetslösheten kommer som ett brev på posten när de svenska arbetarna inte producerar lika billigt stål som låglöneländerna. De stora folkomflyttningarna skapar stora grupper i utanförskap som måste försörjas av dem som fortfarande har jobb och betalar skatt. Nedrustning av välfärd, ordningsmakt och försvar blir följden. De som motsätter sig denna samhällsutveckling och väljer att arbeta för ett bättre Sverige riskerar att uteslutas ur sitt fackförbund. Fackförbunden prioriterar att ”hålla rent” från Sverigedemokrater i stället för att slå vakt om medlemmarnas intressen.
I valet 1994 fick Sverigedemokraterna knappt 14 000 röster. 2006 var resultatet mer än tio gånger så stort, och vore det val idag skulle partiet ta sig in i Riksdagen. Att allt fler människor väljer Sverigedemokraterna är ett resultat av att svenska regeringar, såväl borgerliga som socialdemokratiska, misskött Sverige. Värmlänningen Tage Erlander skulle vända sig i sin grav om han såg i vilket skick Munkfors och Sverige är idag.
onsdag 25 juni 2008
14,4 % av unga LO-medlemmar väljer Sd
Den senaste veckan har Sd hamnat kring 4-procentsspärren i både Sifos och Synnovates mätningar. Sifos senaste siffror visar att Sverigedemokraterna har ett stöd på 14,4% hos LO-medlemmar mellan 18-29 år. I tisdagens DN uttalar sig Marie Demker som är verksam som professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet om dessa siffror. Hon beskriver denna grupp som "välfärdssamhällets förlorare". Vi Sverigedemokrater anser att hela svenska folket har varit välfärdssamhällets förlorare de senaste 20 åren, men att det unga LO-kollektivet som nu är Sverigedemokraternas stöttepelare också är en mycket viktig stöttepelare för det välfärdssamhälle som ännu finns kvar. Utan hårt arbetande unga människor i Kommunal och Metall skulle välfärden vara svagare i Göteborg och Sverige.
Ett ideologiskt budgetförslag
Sverigedemokraterna lade i vår sitt andra budgetförslag i Göteborgs kommunfullmäktige. Budgetförslaget innhåller konkreta förslag inom kommunens alla områden men är också ett starkt ideologiskt dokument. Bloggen citerar från budgetförslaget:
Demokratisk nationalism
Som nationalister utgår Sverigedemokraterna från idén om folket som en social och demokratisk kraft. Det svenska folket är ett kollektiv med en gemensam historia, ett gemensamt språk och en gemensam värdegrund. Denna samhörighet är en förutsättning för demokratin, och det är därför ingen tillfällighet att det demokratiska systemet växte fram inom ramen för nationalstaten. För att en demokrati ska fungera måste människor kunna kommunicera med varandra och dela vissa grundläggande värderingar. Den nationella värdegrunden är avgörande för att det demokratiska samhället ska fungera. Samtidigt är vi av den åsikten att det är det svenska folket som ska ha makten över sin vardag och framtid. Vi motsätter oss en centralisering av makten oavsett om den är ekonomisk eller politisk. Vår politiska vision är en svensk demokratisk nationalstat. På internationell nivå vill vi se en värld av fria, fredliga och samverkande nationer. En förutsättning för detta är att alla världens folk garanteras sin nationella frihet. För oss nationalister innebär detta såväl politisk, ekonomisk som kulturell frihet, dvs. självbestämmande, självförsörjning och självförverkligande. Den demokratiska nationalismen står för en hållbar samhällsmodell i en tid då globaliseringen gör vår värld allt mer sårbar.
Nationell solidaritet
Det mångkulturella samhället är inget hållbart samhälle, vare sig ekonomiskt eller socialt. Invandringen kostar göteborgarna enorma resurser varje år, vilket innebär mindre anslag till vård, omsorg, utbildning och infrastruktur. Samtidigt hotar segregationen den naturliga sociala gemenskapen i samhället. När människor inte känner samhörighet med varandra minskar viljan att bidra till den gemensamma välfärden. Sverigedemokraterna vill återskapa det svenska folkhemmet, och en förutsättning för det är att vi starkt begränsar invandringen samtidigt som de invandrare som kommit hit anpassar sig till det svenska samhället och dess normer och värderingar. Vi sverigedemokrater sätter den nationella solidariteten först utan att för den sakens skull glömma våra medmänniskor i andra delar av världen. Vår solidaritet med andra folk innebär att vi i första hand hjälper dem i deras närområden.
Demokratisk nationalism
Som nationalister utgår Sverigedemokraterna från idén om folket som en social och demokratisk kraft. Det svenska folket är ett kollektiv med en gemensam historia, ett gemensamt språk och en gemensam värdegrund. Denna samhörighet är en förutsättning för demokratin, och det är därför ingen tillfällighet att det demokratiska systemet växte fram inom ramen för nationalstaten. För att en demokrati ska fungera måste människor kunna kommunicera med varandra och dela vissa grundläggande värderingar. Den nationella värdegrunden är avgörande för att det demokratiska samhället ska fungera. Samtidigt är vi av den åsikten att det är det svenska folket som ska ha makten över sin vardag och framtid. Vi motsätter oss en centralisering av makten oavsett om den är ekonomisk eller politisk. Vår politiska vision är en svensk demokratisk nationalstat. På internationell nivå vill vi se en värld av fria, fredliga och samverkande nationer. En förutsättning för detta är att alla världens folk garanteras sin nationella frihet. För oss nationalister innebär detta såväl politisk, ekonomisk som kulturell frihet, dvs. självbestämmande, självförsörjning och självförverkligande. Den demokratiska nationalismen står för en hållbar samhällsmodell i en tid då globaliseringen gör vår värld allt mer sårbar.
Nationell solidaritet
Det mångkulturella samhället är inget hållbart samhälle, vare sig ekonomiskt eller socialt. Invandringen kostar göteborgarna enorma resurser varje år, vilket innebär mindre anslag till vård, omsorg, utbildning och infrastruktur. Samtidigt hotar segregationen den naturliga sociala gemenskapen i samhället. När människor inte känner samhörighet med varandra minskar viljan att bidra till den gemensamma välfärden. Sverigedemokraterna vill återskapa det svenska folkhemmet, och en förutsättning för det är att vi starkt begränsar invandringen samtidigt som de invandrare som kommit hit anpassar sig till det svenska samhället och dess normer och värderingar. Vi sverigedemokrater sätter den nationella solidariteten först utan att för den sakens skull glömma våra medmänniskor i andra delar av världen. Vår solidaritet med andra folk innebär att vi i första hand hjälper dem i deras närområden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)