De fyra elementen

Sverigedemokraterna har sedan partiet bildades haft den demokratiska nationalismen som ledstjärna. Själva partinamnet beskriver också detta på ett enkelt men tydligt sätt.
På Landsdagarna i Göteborg antogs ett nytt program som inleds med konstaterandet att "Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn".
Man kan alltså med all rätt hävda att partiets ideologi består av fyra element:
1) Det nationella
2) Det demokratiska
3) Det sociala
4) Det konservativa

Jag skulle vilja beskriva nationaldemokratin som vår överideologi och socialkonservatismen som vår underideologi. Den demokratiska nationalstaten är den politiska form som vi förespråkar. Socialkonservatismen fyller denna form med ett innehåll.
Detta är den 160:e artikeln som jag publicerar på Folkhemmet 031. Sedan jag startade bloggen i januari 2008 har den haft 16 000 besök och denna artikel om "De fyra elementen" blir bloggens sista och därmed ett ideologiskt bokslut för dessa fyra år.

Det nationella elementet
natio (latin) = folket som ursprunglig kraft

Det nationella elementet är partiets viktigaste utgångspunkt och därför är vår ideologiska grundsyn just nationalistisk. Sverigedemokraterna har alltid och kommer alltid att slå vakt om nationen. Vår nationalism betonar vikten av vårt gemensamma ursprung, vår historia och vår kultur, alltså det som binder samman folket i forntid, nutid och framtid. Sverigedemokraterna är övertygade om att nationalstaten är den överlägset bästa formen för att organisera ett samhälle. Såväl den moderna demokratin som välfärdssystemet växte också fram inom nationalstatens ramar. Det nationella elementet är därför oundvikligen förknippat med både det demokratiska och det sociala elementet. På internationell nivå vill vi se en värld av fria, fredliga och samverkande nationer. En förutsättning för detta är att alla världens folk garanteras sin nationella frihet såväl politiskt, ekonomiskt som kulturellt.

Läs mer om nationalism:
Internationalism och nationalism
Imperialism och nationalism
Imperialism och invandring

Det demokratiska elementet
demos (grekiska) = folket som politisk kraft

Sverigedemokraterna utgår från idén om folket som en demokratisk kraft. För att en demokrati ska fungera måste människor kunna kommunicera med varandra och dela vissa grundläggande värderingar. Det svenska folket är ett kollektiv med en gemensam historia, ett gemensamt språk och en gemensam värdegrund. Denna samhörighet är en förutsättning för en väl fungerande demokrati och det är därför ingen tillfällighet att det moderna demokratiska systemet växte fram inom ramen för nationalstaten. Nationalismen och demokratin är helt enkelt väldigt starkt förknippade med varandra. Vi är av den åsikten att det svenska folket ska ha makten över sin vardag och sin framtid. Vi motsätter oss därför en överstatlig centralisering av makten oavsett om den är ekonomisk eller politisk. Den demokratiska nationalismen står för en hållbar samhällsmodell i en tid då globaliseringen gör vår värld allt mer sårbar.

Det sociala elementet
populus (latin) = folket som social kraft

Under 1800-talet växte det fram två ideologier med folket i fokus. Nationalismen (av latinets natio) lade vikten vid den kulturella betydelsen av begreppet folk, medan populismen (av latinets populus) ville ta tillvara folkets sociala kraft för att utmana den politiska, ekonomiska och kulturella eliten. Populismen kan ses som en bärare av det folkliga/demokratiska men även det småskaliga/decentralistiska tankegods som ofta präglat många folkrörelser. Även demokratin (av grekiskans demos) utgår från folket och betonar dess politiska rättigheter. Det enda parti i Sverige som förvaltar arvet från alla dessa tre idéer är Sverigedemokraterna som själva beskriver sig som den nya folkrörelsen.
Historiskt sett har den demokratiska nationalstaten utvecklats till en socialstat, dvs ett välfärdssamhälle. Dagens mångkulturella samhälle är inget socialt hållbart samhälle. Den etniska segregationen hotar på allvar den sociala gemenskapen i samhället. När människor inte känner samhörighet med varandra minskar viljan att bidra till det gemensamma. På så sätt urholkas grunden för den solidariskt finansierade välfärden. Sverigedemokraterna vill återskapa det svenska folkhemmet och en förutsättning för det är att vi starkt begränsar invandringen samtidigt som de invandrare som kommit hit anpassar sig till det svenska samhället och dess normer och värderingar.
Vi sverigedemokrater sätter den nationella solidariteten först utan att för den sakens skull glömma våra medmänniskor i andra delar av världen. Vår solidaritet med andra folk innebär att vi i första hand hjälper dem i deras närområden.

Läs mer om populism:
Populismen och folkviljan
Den amerikanska populismen
Den ryska populismen

Det konservativa elementet
Sverigedemokraternas partiledare har tydligt uttryckt att vi som parti "står något till vänster i fördelningsfrågor och något till höger i värderingsfrågor". Sverigedemokraterna har alltså en socialpolitisk vänsterposition och en kulturpolitisk högerposition. Partiets nuvarande valspråk "Trygghet och tradition" uttrycker just detta.
Sverigedemokraterna har sina rötter i kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS). "Bevara Sverige svenskt" är en i allra högsta grad konservativ formulering. Konservatism kommer som bekant av latinets conservare som betyder bevara, och att bevara Sverige svenskt uttrycker då framför allt en kulturkonservativ hållning. En av konservatismens mest centrala uppgifter är att slå vakt om välfungerande och djupt rotade gemenskaper. Sverigedemokraternas förra valspråk "Familj - Hembygd - Fädernesland" formulerar dessa naturliga gemenskaper.

Läs mer om konservatism:
Bevarandets politik i Centerrörelsen
80-talisterna och ekonationalismen

Läs mer om radikalkonservatism:
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 1
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 2
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 3
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 4
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 5
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 6

"Sommar med Ernst, Ernst och Ernst" gick som följetong (av franskans feuilleton) i augusti 2009. Två år senare publicerade jag serien "En centraleuropeisk odyssé", även den i sex delar:
En centraleuropeisk odyssé; Del 1
En centraleuropeisk odyssé; Del 2
En centraleuropeisk odyssé; Del 3
En centraleuropeisk odyssé; Del 4
En centraleuropeisk odyssé; Del 5
En centraleuropeisk odyssé; Del 6

Under åren har jag skrivit artiklar om olika länder och regioner:
Norge (maj 2008)
Norge (september 2009)
Norge (september 2010)

Danmark (maj 2008)

Storbritannien (juni 2009)

Frankrike (april 2010)
Frankrike (januari 2011)
Frankrike (maj 2011)

Italien (juni 2009)
Italien (december 2010)

Tyskland (maj 2008)
Tyskland (september 2009)
Tyskland (september 2009)
Tyskland (november 2009)
Tyskland (september 2010)
Tyskland (augusti 2011)

Österrike (augusti 2011)

Ungern (januari 2011)
Ungern (augusti 2011)

Tjeckien (augusti 2011)

Slovakien (augusti 2011)

Polen (augusti 2011)

Ryssland (augusti 2008)
Ryssland (mars 2010)

Turkiet (juni 2011)
Turkiet (juni 2011)

Nordafrika (oktober 2010)
Nordafrika (januari 2011)

Mellanöstern (januari 2009)
Mellanöstern (januari 2009)
Mellanöstern (januari 2009)
Mellanöstern (februari 2009)
Mellanöstern (februari 2009)
Mellanöstern (februari 2009)
Mellanöstern (mars 2009)
Mellanöstern (december 2010)
Mellanöstern (mars 2011)
Mellanöstern (november 2011)

Centralasien (maj 2009)
Centralasien (september 2009)
Centralasien (november 2009)

Östasien (augusti 2008)
Östasien (oktober 2009)
Östasien (oktober 2010)

SDU visar vägen. Erkänn Palestina!

Sverigedemokratisk Ungdoms uttalande för en palestinsk stat är ett mycket viktigt politiskt och ideologiskt ställningstagande. Principiellt så har alla folk rätt till en stat. Det är det som är den nationalistiska principen. Från vissa håll görs försök att förringa det palestinska folket, märkligt nog även från vissa sverigedemokratiska företrädare. På frågan ”Vem är svensk?” brukar vi sverigedemokrater svara att ”Svensk är den som uppfattar sig själv som svensk och som samtidigt uppfattas av andra som svensk”. Palestinierna ser sig själva som ett folk och uppfattas av de allra flesta andra nationer som ett folk. De har dessutom ambitionen att bilda en nationalstat och då ska man som nationalist givetvis ge sitt stöd till detta. Gör man inte det är man en hycklare.

Sverige och Förenta nationerna

Dag Hammarskjölds begravning i Uppsala 1961

Som medlem i Svenska FN-förbundet vet jag att Förenta Nationerna långt ifrån är en felfri organisation, men den erbjuder ett forum (FN:s generalförsamling) där i princip världens alla nationer kan mötas, och bara detta har såklart ett stort värde. Internationalism och nationalism är inte varandras motsatser. Tvärtom så är det senare en förutsättning för det förra. Sverigedemokraterna är varma förespråkare av internationellt dvs mellanstatligt samarbete. Däremot vänder vi oss emot överstatliga ambitioner som den Europeiska Unionen.
2005 var göteborgaren Jan Eliasson ordförande i FN:s generalförsamling. Mer känd för sina insatser i FN:s tjänst är Dag Hammarskjöld som var FN:s generalsekreterare mellan åren 1953 och 1961. I slutet av september deltog jag på Kyrkomötets första session. I samband med det hölls en minnesgudstjänst i Uppsala domkyrka den 26 september på dagen 50 år sedan Hammarskjölds begravning.
Ytterligare två européer har innehaft posten som generalsekreterare, norrmannen Tryggve Lie och österrikaren Kurt Waldheim. Uppdraget brukar rotera mellan kontinenterna och sålunda tog asiaten Ban Ki-moon över efter afrikanen Kofi Annan 2007. Ban Ki-moon var nyligen på besök i Sverige för att hedra minnet av Dag Hammarskjöld, men som generalsekreterare har han fått utstå kraftig kritik för sitt ledarskap, inte minst från Ingabritt Ahlenius som tidigare var chef för FN:s internrevision. Detta viktiga internationella uppdrag redogör Ahlenius för i boken ”Mister Chance - FN:s förfall under Ban Ki-moon” där titeln anspeglar på den världsfrånvände trädgårdsmästaren i filmen ”Välkommen Mr Chance!”.
Sverige har genom åren varit en stark, duglig och aktiv medlem av Förenta Nationerna. På senare år har dessvärre Sveriges röst blivit allt svagare i internationella sammanhang. Jag hoppas att vårt folk på nytt kan bli en kraft att räkna med i arbetet för fred och utveckling världen.

Offensiv biopolitik

Den 19 och 20 september var det budgetdebatt i regionfullmäktige i Vänersborg. Detta var av naturliga skäl första gången som partiet presenterade ett budgetförslag. Det går under namnet ”Världens friskaste folk i en stark nordisk region” och dokumentet stakar ut den väg vi vill gå.
Anmärkningsvärt är att Sverigedemokraterna är det enda parti som presenterar en positiv resultaträkning. Övriga partier har olika stora minustal. Från vårt partis sida har vi varit tydliga med att vi prioriterar sjukvården. Vill man ta ekonomiskt ansvar måste man därför skära ned någonstans och det har vi valt att göra i kulturbudgeten. Vi omprioriterar dessutom resurserna inom kulturbudgeten och prioriterar upp satsningar på vårt kulturarv.
Innan debatten drog igång ställde jag en fråga till regionstyrelsens ordförande Gert-Inge Andersson angående en ersättning på sammanlagt två miljoner kronor till en regional tjänsteman.
Själva budgetdebatten inleddes med att jag och övriga gruppledare presenterade respektive partis förslag (tid 01:50:00). Andra dagen så fortsatte hälso- och sjukvårdsdebatten (tid 00:10:00) och jag höll även ett anförande om partiets satsningar på forskning kring liv och hälsa (tid 00:33:00).
Sverigedemokraterna vill föra en offensiv biopolitik i Västra Götalandsregionen. Sverige har en lång tradition av forskning kring livet. Carl von Linné var en pionjär inom detta område, och hans insatser för mänskligheten har följts av andra svenska forskare. Än idag är Sverige en framstående nation inom den biologiska och medicinska forskningen och vi vill att Västra Götalandsregionen ska bidra till förnyelse av de branscher och sektorer som är kopplade till denna forskning. Västra Götalandsregionens satsningar på forskning innebär att vi ska ta initiativ till samverkan mellan olika universitet och högskolor samt mellan akademin och näringslivet. Regionen ska på flera olika sätt stödja forskningen kring liv och hälsa. Det överordnade målet för denna forskning är att göra oss till världens friskaste folk.
Stora medicinska framsteg har gjorts i historien och inom en snar framtid kommer det inte att vara ovanligt att svensken blir 100 år. Forskningen står inför en rad genombrott på områden som genterapi, stamcellsforskning och nanoteknik. Tekniska framsteg underlättar idag medicinsk behandling med hjälp av bättre redskap för skanning och tillverkning av syntetiska organ. Den industriella miljön inom läkemedel och medicinteknik är välutvecklad i Västra Götaland. Tillsammans med läkemedelsindustrin och den medicinsk-tekniska industrin är hälso- och sjukvården föremål för cirka en tredjedel av all forskning och utveckling i Sverige. Biomedicin och hälsa är ett styrkeområde i Västra Götaland. Sverigedemokraterna i Västra Götaland vill prioritera forskningen kring just medicin, bioteknik och inte minst genetik. Ett led i detta är att forskningsresurserna till Västra Götaland från nationella och europeiska forskningsprogram ökar.
Det finns idag starka forskningsområden både på Chalmers, Göteborgs Universitet och inom industrin. Den kliniska forskningen inom Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är dessutom ledande i landet. Sahlgrenska Biobank är för närvarande under uppbyggnad och är tänkt att bli en regional biobank för Västra Götaland. Den medicinska forskningen och sjukvården ska fortsatt stärkas genom att skapa effektiva system för insamling, hantering och lagring i så kallade biobanker. Med den akademiska och industriella infrastruktur som finns i vår region har vi goda förutsättningar att föra en mycket offensiv biopolitik.

Hamndebatt i Göteborgs KF

Jag är uppvuxen i Otterbäcken, vars hamn tack vare en förkastningsbrant är Vänerns enda naturliga djuphamn. Jag har lärt mig vilken betydelse en hamn har för samhället.
Göteborgs Hamn är inte bara en göteborgsk angelägenhet utan också en svensk sådan. Det absolut viktigaste är att hamnens infrastruktur står under svensk, demokratisk kontroll. Vem som sköter driften är inte lika avgörande.
Älvsborgshamnen trafikeras mig veterligen av två aktörer i dag, och att de sköter driften får väl anses som rätt så rimligt, lika så att Logent tar hand om lastningen i bilhamnen.
Vad gäller Skandiahamnens containerterminal är läget något annorlunda. Hit är det många olika aktörer som anlöper, och hamnen har gjort stora investeringar och fler är på gång. För att säkra konkurrensneutraliteten skulle det ha kunnat vara idé att behålla terminalhanteringen i kommunal regi, men eftersom frågan redan är avgjord i kommunfullmäktige har inte vi för avsikt att riva upp den process som nu genomförs. Vi måste dock se pragmatiskt på en så viktig verksamhet som hamnen, utan vare sig liberala eller socialistiska skygglappar.

Världens friskaste folk i en stark nordisk region - Vägledande principer

Familj - hembygd - fädernesland
Familjen är den naturliga och mest grundläggande enheten i samhället. Vi sverigedemokrater slår vakt om familjen. Hembygden är liksom fäderneslandet vår hemvist på jorden, samtidigt som dessa begrepp är bärare av traditionellt starka och viktiga värden. Vår demokratisyn innebär också att vi vill se ett starkt självbestämmande för såväl familjen, regionen som nationalstaten.

Trygghet och tradition
För oss sverigedemokrater är det av största vikt att Västra Götalandsregionen garanterar sina invånare social och ekonomisk trygghet. Ingen patient ska behöva känna sig otrygg i sitt möte med vården. Ingen resenär ska behöva känna rädsla över att resa kollektivt i vår region. Men trygghet är mer än så. Traditionerna som förs vidare från generation till generation skänker oss trygghet i vår identitet. Svenska seder och bruk knyter oss samman och stärker folkets gemenskap. Ett folk utan historia är ett folk utan framtid.

Demokratisk nationalism
Som nationalister utgår Sverigedemokraterna från idén om folket som en social och demokratisk kraft. Det svenska folket är ett kollektiv med en gemensam historia, ett gemensamt språk och en gemensam värdegrund. Denna samhörighet är en förutsättning för demokratin, och det är därför ingen tillfällighet att det demokratiska systemet växte fram inom ramen för nationalstaten. För att en demokrati ska fungera måste människor kunna kommunicera med varandra och dela vissa grundläggande värderingar. Den nationella värdegrunden är avgörande för att det demokratiska samhället ska fungera. Samtidigt är vi av den åsikten att det är det svenska folket som ska ha makten över sin vardag och framtid. Vi motsätter oss en centralisering av makten oavsett om den är ekonomisk eller politisk. Vår politiska vision är en svensk demokratisk nationalstat. På internationell nivå vill vi se en värld av fria, fredliga och samverkande nationer. En förutsättning för detta är att alla världens folk garanteras sin nationella frihet. För oss nationalister innebär detta såväl politisk, ekonomisk som kulturell frihet, dvs. självbestämmande, självförsörjning och självförverkligande. Den demokratiska nationalismen står för en hållbar samhällsmodell i en tid då globaliseringen gör vår värld allt mer sårbar.

Nationell solidaritet
Det mångkulturella samhället är inget hållbart samhälle, vare sig ekonomiskt eller socialt. Invandringen kostar invånarna i Västra Götaland enorma resurser varje år, vilket innebär mindre anslag till hälso- och sjukvård , kollektivtrafik och
infrastruktursatsningar. Samtidigt hotar segregationen den naturliga sociala gemenskapen i samhället. När människor inte känner samhörighet med varandra minskar viljan att bidra till den gemensamma välfärden. Sverigedemokraterna vill återskapa det svenska folkhemmet och en förutsättning för det är att vi starkt begränsar invandringen samtidigt som de invandrare som kommit hit anpassar sig till det svenska samhället och dess normer och värderingar. Vi sverigedemokrater sätter den nationella solidariteten först utan att för den sakens skull glömma våra medmänniskor i andra delar av världen. Vår solidaritet med andra folk innebär att vi i första hand hjälper dem i deras närområden.

Världens friskaste folk i en stark nordisk region - Vår vision

Västra Götalandsregionens vision om Det Goda Livet är inte god nog för Sverigedemokraterna. Den siktar inte tillräckligt högt. Vår vision är “Världens friskaste folk i en stark nordisk region”.
Sverigedemokraternas eftersträvar ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle och det är utifrån den utgångspunkten som vi kritiserar förda invandrings- och integrationspolitiken. Det går inte att förneka att denna misslyckade politik inneburit stora ekonomiska och sociala kostnader för vårt samhälle.
Vi vill inte på något sätt förringa den goda insats som många invandrare gjort och gör i vården och kollektivtrafiken, men faktum är att invandringens nettokostnad har slagit hårt mot välfärdssamhället. En huvudlös politik har kostat samhället miljarder i form av förlorad välfärd.
Politik handlar om prioriteringar, och Sverigedemokraterna prioriterar de svenskar och invandrare som nu bor i landet. Vi förstår att vi drastiskt måste minska invandringen till vårt land och snarast möjligt se till att de som kommit till vårt land lär sig språket, tar till sig de svenska värderingarna och kommer ut i arbete, och då gärna inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen.
Det mångkulturella samhället är inget hållbart samhälle. När människor inte känner en naturlig gemenskap med varandra så minskar viljan att bidra till det gemensamma. På så sätt urholkas grunden för den solidariskt finansierade välfärden, och det drabbar i allra högsta grad den verksamhet som Västra Götalandsregionen ansvarar för.
Det globala samhälle som vi lever i medför stora möjligheter för några få människor, men det har en baksida med stora ekonomiska, sociala och ekologiska risker. EMU-projektet har satt den nationella ekonomiska självständigheten ur spel. Tack och lov har Sverige fortfarande det manöverutrymme kvar som det innebär att ha en egen valuta.
Globaliseringen riskerar och förtunna folkkulturer att slå sönder naturliga gemenskaper, inte bara i Sverige utan i alla delar världen. Alieneringen i vårt samhälle innebär också stora hälsorisker. Människor som inte känner att de tillhör
en naturlig gemenskap riskerar i högre grad än andra sin mentala och fysiska hälsa.
De stora folkomflyttningarna till följd att krig och naturkatastrofer skapar instabila samhällen som både tär på miljön och den sociala sammanhållningen. Globalt resande och globala transporter hotar vår miljö. Som politiker kan vi i stället ta politiska beslut som gynnar det närproducerade och som uppmuntrar människor att upptäcka sin egen hembygd i stället för att resa till Fjärran Östern.
Dagens samhällsutveckling är helt enkelt inte hållbar. På kort sikt hotas ekonomin, på medellång sikt den sociala sammanhållningen och på lång sikt även miljön. Vi får aldrig glömma bort att vi har ärvt jorden av våra förfäder och lånat den av våra barn.

Världens friskaste folk i en stark nordisk region - Förord

Efter valet i september 2010 tog Sverigedemokraterna plats i regionfullmäktige med sju mandat. Mindre än ett halvår senare stod det klart att ett omval måste genomföras. För Sverigedemokraterna innebar detta att vi på kort tid måste visa dels att vi har en regionpolitik som bär, dels att vi utmanar de övriga partierna i viktiga politiska frågor. Det lyckades och väljarna visade att de har förtroende för oss som en politisk kraft i Västra Götaland. Trots det låga valdeltagandet ökade vi som enda parti antalet röster jämfört med valet för fem år sedan. Om valdeltagandet hade varit högre är vi övertygade om att vi hade fått ännu fler mandat än de nio som vi erövrade i maj. Detta antagande har också bekräftats av Statistiska centralbyrån (SCB).
Sverigedemokraterna representeras nu i regionfullmäktige av sex män och tre kvinnor från hela regionen. Det är människor i alla åldrar och med olika erfarenheter. Ett har vi dock gemensamt och det är att vi vill hålla ihop vårt samhälle och på sikt skapa ett modernt folkhem. Vi är inte representerade i regionstyrelsen eller nämnderna, men som ett konstruktivt oppositionsparti och vågmästare i regionfullmäktige kan vi vara med och forma framtidens sjukvård. Vår målsättning är att regionens invånare ska vara världens friskaste folk i en stark nordisk region.

En centraleuropeisk odyssé; Del 6

Den polska fackföreningen Solidaritet bildades 1980

Från Hisingen går det direktflyg till polska Katowice som liksom tjeckiska Ostrava ligger i industriregionen Schlesien. Från Katowice är det bara en timmes bilfärd till Krakow. 1949 anlades Nowa Huta som en socialistisk mönsterstad i utkanten av Krakow. På kartan ser Nowa Huta ut som en europeisk residensstad från 1700-talet. Den enda skillnaden är att slottet har ersatts av ett stålverk vid namn Leninverket som invigdes 1954. Ironiskt nog blev Nowa Huta och dess stålverk en högborg för den fria fackföreningen Solidaritet som störtade det kommunistiska styret i Polen. Nästan 30 000 av de nära 40 000 stålverksarbetarna var organiserade i Solidaritet. Paradgatan som en gång i tiden gick under namnet Aleja Lenin heter idag Aleja Solidarnosci.

En centraleuropeisk odyssé; Del 5

Ostrava 1968 - fotografi av Viktor Kolář

Resans enda stopp i Tjeckien blev Ostrava där vi blott hann besöka nattklubbsstråket Stodolní Ulice. Ostrava ligger i Schlesien, ett historiskt område i Centraleuropa som idag tillhör Polen, Tyskland och Tjeckien. Schlesien är rikt på mineraler och stenkolsfyndigheterna runt Ostrava ledde till en stark industrialisering av staden och dess omgivning där stålproduktionen stod i centrum.
Fotografiet ovan är taget av den tjeckiske fotografen Viktor Kolář som föddes i Ostrava men som emigrerade till Kanada efter att Warszawapakten invaderade Prag 1968. I Kanada arbetade han i både gruva och smältverk. Fem år senare återvände han till Ostrava där han arbetade på stålverk samtidigt som han dokumenterade livet i staden. Efter sammetsrevolutionen 1989 började han undervisa i dokumentärfotografi på Filmakademin i Prag (FUMA), en av Europas äldsta filmskolor.

En centraleuropeisk odyssé; Del 4

Victor Vasarely (till vänster i bild) - Den optiska konstens fader

Slovakiens städer är i hög grad präglade av tyskar och ungrare. Det märks inte minst på städernas namn som har ett tyskt och ett ungerskt namn vid sidan av det slovakiska. Huvudstaden Bratislava heter till exempel Pressburg på tyska och Pozsony på ungerska. Pozsony var Ungerns huvudstad i 250 år av de sammanlagt 1000 år som staden tillhörde Ungern.
Tidigare har jag besökt Košice/Kaschau/Kassa eftersom det ligger nära Miskolc. Under juli månad fick jag också möjlighet att besöka Banstra Bystrica/Neusohl/Besztercebánya, Poprad/Deutschendorf/Poprád, Žilina/Sillein/Zsolna, Trenčín/Trentschin/Trencsén och Nitra/ Neutra/Nyitra.
Ett antal nätter tillbringades på Hotel Lux (byggt 1970) och Hotel Slovakia (byggt 1981). Byggnaderna och dess inredning vittnar tydligt om en svunnen tid. På ett torg i Nitra hittade jag på ett gammalt trasigt världsur på betongkolonn som uppenbarligen var från den realsocialistiska tiden eftersom den tidigare hade angivit tiderna i Moskva, Peking, Hanoi, Havanna och ytterligare ett ställe vars plakett var borta.
Ett trevligt stopp på resan var kurorten Piešťany/Pistyan/Pöstyén där den ungerska konstnären Victor Vasarely växte upp. Som ung lade Vasarely läkarstudierna åt sidan och valde i stället att studera konst. I slutet av 1920-talet tillhörde han den ungerska Bauhaus-kretsen, men snart började han fokusera på grafisk konst och typografisk formgivning. Via kubistiska och futuristiska experiment hittade sedan Vasarely sin egen stil och blev på så vis den optiska konstens fader. Min resekamrat Dr Z har nu anledning att återvända till kurorten eftersom han i slutet av vistelsen bröt båda benen i en dramatisk fallolycka i Tatrabergen på väg ner från toppen Kriváň. Stadens vapen är passande nog är en man som bryter sin krycka.

En centraleuropeisk odyssé; Del 3

Den ungerske olympiern Ervin Zádor under OS 1956

Den ungerska frihetsrevolten 1956 slogs brutalt ned av sovjetiska trupper samtidigt som de olympiska spelen pågick i Melbourne. Den tragiska nyheten nådde den ungerska OS-truppen på plats i Australien. Vattenpolo är en ungersk nationalsport och i semifinalen mötte ungrarna Sovjetunionen. Matchen som fick namnet ”Blodbadet i Melbourne” vanns av Ungern efter en mycket hård kamp där en av deras spelare slogs blodig av en sovjetisk motståndare när två minuter återstod av matchen. Därefter vann Ungern OS-guld. Den dramatiska historien filmatiserades femtio år efter Ungernrevolten.
Sedan slutet av 1980-talet har jag besökt Ungern ett tjugotal gånger. Den del av landet som jag känner till bäst är den norra delen. Norra Ungern består av länen Borsod-Abaúj-Zemplén (huvudstad Miskolc), Nógrád (huvudstad Salgótarján) och Heves (huvudstad Eger). Industristaden Miskolc är den ungerska stad som jag vistats mest i. Salgótarján fick jag möjlighet att besöka för första gången i sommar och staden Eger är troligen mest känd för att två tusen ungerska män, kvinnor och barn höll stånd mot en turkisk armé på 80 000 man.
Som ordförande i CHF Odal (Centerpartiets Högskoleförbund) tog jag 1999 kontakt med det ungerska småbrukarpartiet FKgP, och mellan jul och nyår samma år fick jag möjlighet att träffa partiets internationella sekreterare i Budapest. FKgP bildades 1908 som en del av den agrarpolitiska rörelsen i Europa. I parlamentsvalet 1945 fick partiet egen majoritet, men efter det kommunistiska maktövertagandet förbjöds partiet. 1988 uppstod det igen och i valen 1990, -94 och -98 tog sig partiet in i parlamentet där det vid flera tillfällen bildade regeringsunderlag. Efter valet 1990 samregerade man med MDF och mellan 1998 och 2002 styrde man landet i koalition med det national- och socialkonservativa partiet Fidesz som idag är statsbärande parti i Ungern. Landets president Pál Schmitt som tillhör Fidesz är för övrigt tvåfaldig olympisk guldmedaljör i fäktning.

En centraleuropeisk odyssé; Del 2

Filmen "Den tredje mannen" utspelar sig i Wien 1948

2003 var jag bosatt i München. Därifrån var det lätt att ta tåget till Salzburg, men jag föredrog att besöka Innsbruck som är huvudstad i Tyrolen. En del av Österrike som jag länge velat lära känna är Kärnten. Det var där som Jörg Haider började och avslutade sin politiska karriär. När FPÖ splittrades 2005 bildade Jörg Haider BZÖ och förhållandet partierna emellan kan liknas vid CDU/CSU i Tyskland. CSU dominerar som bekant det politiska livet i Bayern på samma sätt som BZÖ gör i Kärnten.
Filmen "Den tredje mannen" utspelar sig i Wien 1948. Efter andra världskrigets slut delades Österrike och huvudstaden Wien i fyra ockupationszoner precis som Tyskland och Berlin. Tio år senare kom segrarmakterna överens om att Österrike skulle bli ett neutralt land utan bindning till vare sig väst- eller östblocket. Detta var 1955. I samband med denna process försökte Ungern att gå samma väg som sin tidigare bundsförvant i dubbelmonarkin. Detta kunde dock inte Sovjetunionen tolerera och därför invaderas Ungern 1956. Under mina år i Sverigedemokraterna har jag träffat många partikamrater som var tvungna att fly sitt hemland detta år. De flesta tog sig över gränsen mellan Österrike och Ungern.

En centraleuropeisk odyssé; Del 1

Berlinmuren började byggas den 13 augusti 1961

När jag engagerade mig politiskt i mitten av 1980-talet var det kalla kriget en realitet. Mitt politiska uppvaknande skedde då den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund i militärt skyddsområde utanför Karlskrona. Min omedelbara antikommunistiska reaktion var egentligen en antiimperialistisk sådan. Supermakten Sovjetunionen gränsade till Sverige och upplevdes i högsta grad som ett militärt hot.
Idag är det 50 år sedan Berlinmuren började byggas. Muren var det mest konkreta beviset på ockupationen av Tyskland och Europas delning fram till 1989 då en rad nationella frihetsrevolutioner fick de styrande på fall. Revolterna började i Polen och Ungern och spred sig sedan till Östtyskland och de andra realsocialistiska länderna.
2004 utvidgades den Europeiska Unionen österut och på så sätt blev EU mer europeiskt. De flesta av de före detta realsocialistiska länderna är numera medlemmar i EU, och den första juli i år tog till exempel Polen över som ordförandeland efter Ungern. Från Hisingen går det flyg till båda länderna och i somras passade jag på att flyga från Göteborg till Budapest och hem igen från Katowice i södra Polen. Det hela blev en centraleuropeisk odyssé.

SD Göteborgs budgetförslag

Tidigare i veckan var det budgetdebatt i Göteborgs kommunfullmäktige. I synen på skattesats och resultat kan man utläsa fyra budgetfilosofier bland partierna:
1) Oförändrad skatt och nollresultat (socialister)
2) Oförändrad skatt och plusresultat (nationalister)
3) Sänkt skatt och nollresultat (liberaler)
4) Sänkt skatt och plusresultat (konservativa)

Budgetdebatten delas alltid in i ämnesområden. Denna indelning var i år dessvärre ologisk och spretig. Göteborgs stad har lagt upp ljudupptagningarna från debatten på sin hemsida och mitt gruppledaranförande börjar efter 50 minuter. Det bygger delvis på förordet i vårt budgetförslag som går att läsa här nedan.

Höstens val blev en stor framgång för Sverigedemokraterna i Göteborg. 14 099 göteborgare lade sin röst på Sverigedemokraterna och därmed ökade vi från ett till tre mandat i kommunfullmäktige. Sedan valet är vi även representerade i regionfullmäktige och SD Göteborgs ordförande Mikael Jansson företräder numera partiet i riksdagen. Det är ett tecken i tiden att en nationalistisk rörelse som Sverigedemokraterna går framåt. Den av vänstern och högern förda politiken håller på att slå sönder vårt samhälle. Svenskarna söker ett alternativ som vill hålla ihop landet och göteborgarna behöver en kraft som kan hålla ihop staden. Sverigedemokraternas strävan är att bli den kraften.
På sikt vill Sverigedemokraterna skapa ett modernt folkhem i Sverige och i Göteborg. För att kunna säkra framtidens välfärd måste vi svenskar hitta tillbaka till en känsla av gemenskap. En vikänsla och en naturlig vilja att hjälpa varandra och bidra till det gemensamma är avgörande för att vi ska kunna upprätthålla en solidariskt finansierad välfärd. Vi ska förvalta och ta vara på det som vi äger gemensamt. Det ska vara rent och snyggt i vår stad, och attraktivt att bo i de kommunägda bostadsbolagen. Det kollektiva resandet i Göteborg ska vara snabbt, säkert och tryggt.
I Göteborg är det fortfarande stor skillnad på hur verksamheterna bedrivs i verkligheten och hur de beskrivs i kommunfullmäktige. Göteborgs stad måste höja kvaliteten i synnerhet i skolan och äldreomsorgen. Om vi inte tar hand om våra unga och gamla, vad får vi för samhälle då?

Turkisk trojka med förnyat förtroende

Det blir samma trojka av partier som representerar det turkiska folket i landets nationalförsamling, dvs AKP (50%), CHP (26%) och MHP (13%). Veckan innan valet har det spekulerats i att nationalistpartiet MHP skulle åka ur parlamentet pga arrangerade skandaler. Att MHP trots detta tar sig in innebär att AKP inte når upp till den två-tredjedels-majoritet som partiet hade behövt för att på egen hand ändra grundlagen.

Det nationalkonservativa Turkiet

På söndag är det val till Turkiets nationalförsamling, ett parlament som det inte är alldeles lätt att ta sig in i på grund av den stränga tio-procents-spärren. Senast lyckades tre partier som kan definieras som konservativa och/eller nationalistiska. Turkiets regerande parti är Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP). Det kan beskrivas som ett socialkonservativt parti som liksom den europeiska kristdemokratiska rörelsen (AKP är knutet till EPP) har sin värdegrund i religionen. Partiet är EU-vänligt och marknadsliberalt. Partiledare är premiärminister Recep Tayyip Erdoğan. Partiet besitter 341 av parlamentets mandat och fick i det senaste valet 47% av rösterna. Partiet bildades 2001 som en följd av att det islamistiska Välfärdspartiet förbjöds.
Republikanska Folkpartiets (CHP) sex vita pilar mot en röd bakgrund symboliserar Atatürks sex politiska principer om republikanism, nationalism, etatism, populism, sekularism och revolutionism. Partiets linje är att värna Turkiet som en stark och sammanhållen nationalstat. Partiet fick 21% i senaste valet vilket gav 112 mandat. Partiet började som en motståndsrörelse 1919 och bildades som parti 1923. Partiet är medlem av Socialistinternationalen men är snarare statsnationalistiskt och systemkonservativt än socialdemokratiskt.
Nationella Aktionspartiets (MHP) politik utgår även det i hög grad från Atatürks sex principer men partiet har en tydligare nationalistisk prägel. Partiet som grundades som ett landsbygdsparti 1969 har idag 71 mandat och 14% av rösterna.

När profit går före säkerhet

Idag hålls det en tyst minut för att hedra minnet av de byggnadsarbetare som förlorat livet på sina arbetsplatser. Varje år mister i genomsnitt en byggnadsarbetare i månaden sitt liv på jobbet. GT-medarbetaren Liv Landell påpekar mycket riktigt att riskerna ökar i och med att allt fler utländska arbetare får jobb på svenska byggarbetsplatser. En god kommunikation arbetskamrater emellan är givetvis avgörande för säkerheten, men många oseriösa företag prioriterar profiten före arbetarnas säkerhet och väljer därför att anställa billig utländsk arbetskraft.

Inget trafikljus i regionen

Ampel är det tyska ordet för trafikljus som har fått ge namn åt det politiska koalitionsalternativ som består av socialdemokrater, liberaler (som i Tyskland är gula) och ett grönt parti. Västra Götalandsregionen styrdes tidigare av en trafikljuskoalition bestående av S-FP-C, men valresultatet gjorde det nödvändigt att byta ut det mindre gröna partiet (C) mot det större (MP) för att uppnå majoritet. I veckan sprack dock förhandlingarna efter att motsättningar uppstått mellan företrädarna för FP och MP.
Att S-FP-MP-samarbetet inte kom till stånd är bra av två skäl. Politiskt vore det direkt skadligt att ha en styrande majoritet med en så tydlig vänsterliberal profil. FP och MP är de två partier som ideologiskt står längst ifrån Sverigedemokraterna, och regionens invånare skulle fram till nästa val få leva med beslut som går stick i stäv med svenska värderingar. Av strategiska skäl hade det varit ett stort framsteg för SD att ingå i en styrande majoritet, men när så nu inte blir fallet får det ändå betraktas som en seger att vi behåller vår vågmästarroll i regionfullmäktige. Därmed har vi ett direkt avgörande i frågor där blocken står mot varandra.

DSK ute ur leken

Dominique Strauss-Kahn är ute ur leken och det franska socialistpartiet måste nu hitta en ny kandidat inför nästa års presidentval. Marine Le Pen är den enda franska politiker av rang som entydigt tagit parti för städerskan och inte för direktören. Hennes tydliga ställningstagande kommer att ge många sympatier i ett land där folket har tröttnat på att den härskande politiska och ekonomiska klassen ofta kommer för lindrigt undan.