De fyra elementen

Sverigedemokraterna har sedan partiet bildades haft den demokratiska nationalismen som ledstjärna. Själva partinamnet beskriver också detta på ett enkelt men tydligt sätt.
På Landsdagarna i Göteborg antogs ett nytt program som inleds med konstaterandet att "Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn".
Man kan alltså med all rätt hävda att partiets ideologi består av fyra element:
1) Det nationella
2) Det demokratiska
3) Det sociala
4) Det konservativa

Jag skulle vilja beskriva nationaldemokratin som vår överideologi och socialkonservatismen som vår underideologi. Den demokratiska nationalstaten är den politiska form som vi förespråkar. Socialkonservatismen fyller denna form med ett innehåll.
Detta är den 160:e artikeln som jag publicerar på Folkhemmet 031. Sedan jag startade bloggen i januari 2008 har den haft 16 000 besök och denna artikel om "De fyra elementen" blir bloggens sista och därmed ett ideologiskt bokslut för dessa fyra år.

Det nationella elementet
natio (latin) = folket som ursprunglig kraft

Det nationella elementet är partiets viktigaste utgångspunkt och därför är vår ideologiska grundsyn just nationalistisk. Sverigedemokraterna har alltid och kommer alltid att slå vakt om nationen. Vår nationalism betonar vikten av vårt gemensamma ursprung, vår historia och vår kultur, alltså det som binder samman folket i forntid, nutid och framtid. Sverigedemokraterna är övertygade om att nationalstaten är den överlägset bästa formen för att organisera ett samhälle. Såväl den moderna demokratin som välfärdssystemet växte också fram inom nationalstatens ramar. Det nationella elementet är därför oundvikligen förknippat med både det demokratiska och det sociala elementet. På internationell nivå vill vi se en värld av fria, fredliga och samverkande nationer. En förutsättning för detta är att alla världens folk garanteras sin nationella frihet såväl politiskt, ekonomiskt som kulturellt.

Läs mer om nationalism:
Internationalism och nationalism
Imperialism och nationalism
Imperialism och invandring

Det demokratiska elementet
demos (grekiska) = folket som politisk kraft

Sverigedemokraterna utgår från idén om folket som en demokratisk kraft. För att en demokrati ska fungera måste människor kunna kommunicera med varandra och dela vissa grundläggande värderingar. Det svenska folket är ett kollektiv med en gemensam historia, ett gemensamt språk och en gemensam värdegrund. Denna samhörighet är en förutsättning för en väl fungerande demokrati och det är därför ingen tillfällighet att det moderna demokratiska systemet växte fram inom ramen för nationalstaten. Nationalismen och demokratin är helt enkelt väldigt starkt förknippade med varandra. Vi är av den åsikten att det svenska folket ska ha makten över sin vardag och sin framtid. Vi motsätter oss därför en överstatlig centralisering av makten oavsett om den är ekonomisk eller politisk. Den demokratiska nationalismen står för en hållbar samhällsmodell i en tid då globaliseringen gör vår värld allt mer sårbar.

Det sociala elementet
populus (latin) = folket som social kraft

Under 1800-talet växte det fram två ideologier med folket i fokus. Nationalismen (av latinets natio) lade vikten vid den kulturella betydelsen av begreppet folk, medan populismen (av latinets populus) ville ta tillvara folkets sociala kraft för att utmana den politiska, ekonomiska och kulturella eliten. Populismen kan ses som en bärare av det folkliga/demokratiska men även det småskaliga/decentralistiska tankegods som ofta präglat många folkrörelser. Även demokratin (av grekiskans demos) utgår från folket och betonar dess politiska rättigheter. Det enda parti i Sverige som förvaltar arvet från alla dessa tre idéer är Sverigedemokraterna som själva beskriver sig som den nya folkrörelsen.
Historiskt sett har den demokratiska nationalstaten utvecklats till en socialstat, dvs ett välfärdssamhälle. Dagens mångkulturella samhälle är inget socialt hållbart samhälle. Den etniska segregationen hotar på allvar den sociala gemenskapen i samhället. När människor inte känner samhörighet med varandra minskar viljan att bidra till det gemensamma. På så sätt urholkas grunden för den solidariskt finansierade välfärden. Sverigedemokraterna vill återskapa det svenska folkhemmet och en förutsättning för det är att vi starkt begränsar invandringen samtidigt som de invandrare som kommit hit anpassar sig till det svenska samhället och dess normer och värderingar.
Vi sverigedemokrater sätter den nationella solidariteten först utan att för den sakens skull glömma våra medmänniskor i andra delar av världen. Vår solidaritet med andra folk innebär att vi i första hand hjälper dem i deras närområden.

Läs mer om populism:
Populismen och folkviljan
Den amerikanska populismen
Den ryska populismen

Det konservativa elementet
Sverigedemokraternas partiledare har tydligt uttryckt att vi som parti "står något till vänster i fördelningsfrågor och något till höger i värderingsfrågor". Sverigedemokraterna har alltså en socialpolitisk vänsterposition och en kulturpolitisk högerposition. Partiets nuvarande valspråk "Trygghet och tradition" uttrycker just detta.
Sverigedemokraterna har sina rötter i kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS). "Bevara Sverige svenskt" är en i allra högsta grad konservativ formulering. Konservatism kommer som bekant av latinets conservare som betyder bevara, och att bevara Sverige svenskt uttrycker då framför allt en kulturkonservativ hållning. En av konservatismens mest centrala uppgifter är att slå vakt om välfungerande och djupt rotade gemenskaper. Sverigedemokraternas förra valspråk "Familj - Hembygd - Fädernesland" formulerar dessa naturliga gemenskaper.

Läs mer om konservatism:
Bevarandets politik i Centerrörelsen
80-talisterna och ekonationalismen

Läs mer om radikalkonservatism:
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 1
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 2
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 3
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 4
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 5
Sommar med Ernst, Ernst och Ernst; Del 6

"Sommar med Ernst, Ernst och Ernst" gick som följetong (av franskans feuilleton) i augusti 2009. Två år senare publicerade jag serien "En centraleuropeisk odyssé", även den i sex delar:
En centraleuropeisk odyssé; Del 1
En centraleuropeisk odyssé; Del 2
En centraleuropeisk odyssé; Del 3
En centraleuropeisk odyssé; Del 4
En centraleuropeisk odyssé; Del 5
En centraleuropeisk odyssé; Del 6

Under åren har jag skrivit artiklar om olika länder och regioner:
Norge (maj 2008)
Norge (september 2009)
Norge (september 2010)

Danmark (maj 2008)

Storbritannien (juni 2009)

Frankrike (april 2010)
Frankrike (januari 2011)
Frankrike (maj 2011)

Italien (juni 2009)
Italien (december 2010)

Tyskland (maj 2008)
Tyskland (september 2009)
Tyskland (september 2009)
Tyskland (november 2009)
Tyskland (september 2010)
Tyskland (augusti 2011)

Österrike (augusti 2011)

Ungern (januari 2011)
Ungern (augusti 2011)

Tjeckien (augusti 2011)

Slovakien (augusti 2011)

Polen (augusti 2011)

Ryssland (augusti 2008)
Ryssland (mars 2010)

Turkiet (juni 2011)
Turkiet (juni 2011)

Nordafrika (oktober 2010)
Nordafrika (januari 2011)

Mellanöstern (januari 2009)
Mellanöstern (januari 2009)
Mellanöstern (januari 2009)
Mellanöstern (februari 2009)
Mellanöstern (februari 2009)
Mellanöstern (februari 2009)
Mellanöstern (mars 2009)
Mellanöstern (december 2010)
Mellanöstern (mars 2011)
Mellanöstern (november 2011)

Centralasien (maj 2009)
Centralasien (september 2009)
Centralasien (november 2009)

Östasien (augusti 2008)
Östasien (oktober 2009)
Östasien (oktober 2010)

SDU visar vägen. Erkänn Palestina!

Sverigedemokratisk Ungdoms uttalande för en palestinsk stat är ett mycket viktigt politiskt och ideologiskt ställningstagande. Principiellt så har alla folk rätt till en stat. Det är det som är den nationalistiska principen. Från vissa håll görs försök att förringa det palestinska folket, märkligt nog även från vissa sverigedemokratiska företrädare. På frågan ”Vem är svensk?” brukar vi sverigedemokrater svara att ”Svensk är den som uppfattar sig själv som svensk och som samtidigt uppfattas av andra som svensk”. Palestinierna ser sig själva som ett folk och uppfattas av de allra flesta andra nationer som ett folk. De har dessutom ambitionen att bilda en nationalstat och då ska man som nationalist givetvis ge sitt stöd till detta. Gör man inte det är man en hycklare.

Sverige och Förenta nationerna

Dag Hammarskjölds begravning i Uppsala 1961

Som medlem i Svenska FN-förbundet vet jag att Förenta Nationerna långt ifrån är en felfri organisation, men den erbjuder ett forum (FN:s generalförsamling) där i princip världens alla nationer kan mötas, och bara detta har såklart ett stort värde. Internationalism och nationalism är inte varandras motsatser. Tvärtom så är det senare en förutsättning för det förra. Sverigedemokraterna är varma förespråkare av internationellt dvs mellanstatligt samarbete. Däremot vänder vi oss emot överstatliga ambitioner som den Europeiska Unionen.
2005 var göteborgaren Jan Eliasson ordförande i FN:s generalförsamling. Mer känd för sina insatser i FN:s tjänst är Dag Hammarskjöld som var FN:s generalsekreterare mellan åren 1953 och 1961. I slutet av september deltog jag på Kyrkomötets första session. I samband med det hölls en minnesgudstjänst i Uppsala domkyrka den 26 september på dagen 50 år sedan Hammarskjölds begravning.
Ytterligare två européer har innehaft posten som generalsekreterare, norrmannen Tryggve Lie och österrikaren Kurt Waldheim. Uppdraget brukar rotera mellan kontinenterna och sålunda tog asiaten Ban Ki-moon över efter afrikanen Kofi Annan 2007. Ban Ki-moon var nyligen på besök i Sverige för att hedra minnet av Dag Hammarskjöld, men som generalsekreterare har han fått utstå kraftig kritik för sitt ledarskap, inte minst från Ingabritt Ahlenius som tidigare var chef för FN:s internrevision. Detta viktiga internationella uppdrag redogör Ahlenius för i boken ”Mister Chance - FN:s förfall under Ban Ki-moon” där titeln anspeglar på den världsfrånvände trädgårdsmästaren i filmen ”Välkommen Mr Chance!”.
Sverige har genom åren varit en stark, duglig och aktiv medlem av Förenta Nationerna. På senare år har dessvärre Sveriges röst blivit allt svagare i internationella sammanhang. Jag hoppas att vårt folk på nytt kan bli en kraft att räkna med i arbetet för fred och utveckling världen.

Offensiv biopolitik

Den 19 och 20 september var det budgetdebatt i regionfullmäktige i Vänersborg. Detta var av naturliga skäl första gången som partiet presenterade ett budgetförslag. Det går under namnet ”Världens friskaste folk i en stark nordisk region” och dokumentet stakar ut den väg vi vill gå.
Anmärkningsvärt är att Sverigedemokraterna är det enda parti som presenterar en positiv resultaträkning. Övriga partier har olika stora minustal. Från vårt partis sida har vi varit tydliga med att vi prioriterar sjukvården. Vill man ta ekonomiskt ansvar måste man därför skära ned någonstans och det har vi valt att göra i kulturbudgeten. Vi omprioriterar dessutom resurserna inom kulturbudgeten och prioriterar upp satsningar på vårt kulturarv.
Innan debatten drog igång ställde jag en fråga till regionstyrelsens ordförande Gert-Inge Andersson angående en ersättning på sammanlagt två miljoner kronor till en regional tjänsteman.
Själva budgetdebatten inleddes med att jag och övriga gruppledare presenterade respektive partis förslag (tid 01:50:00). Andra dagen så fortsatte hälso- och sjukvårdsdebatten (tid 00:10:00) och jag höll även ett anförande om partiets satsningar på forskning kring liv och hälsa (tid 00:33:00).
Sverigedemokraterna vill föra en offensiv biopolitik i Västra Götalandsregionen. Sverige har en lång tradition av forskning kring livet. Carl von Linné var en pionjär inom detta område, och hans insatser för mänskligheten har följts av andra svenska forskare. Än idag är Sverige en framstående nation inom den biologiska och medicinska forskningen och vi vill att Västra Götalandsregionen ska bidra till förnyelse av de branscher och sektorer som är kopplade till denna forskning. Västra Götalandsregionens satsningar på forskning innebär att vi ska ta initiativ till samverkan mellan olika universitet och högskolor samt mellan akademin och näringslivet. Regionen ska på flera olika sätt stödja forskningen kring liv och hälsa. Det överordnade målet för denna forskning är att göra oss till världens friskaste folk.
Stora medicinska framsteg har gjorts i historien och inom en snar framtid kommer det inte att vara ovanligt att svensken blir 100 år. Forskningen står inför en rad genombrott på områden som genterapi, stamcellsforskning och nanoteknik. Tekniska framsteg underlättar idag medicinsk behandling med hjälp av bättre redskap för skanning och tillverkning av syntetiska organ. Den industriella miljön inom läkemedel och medicinteknik är välutvecklad i Västra Götaland. Tillsammans med läkemedelsindustrin och den medicinsk-tekniska industrin är hälso- och sjukvården föremål för cirka en tredjedel av all forskning och utveckling i Sverige. Biomedicin och hälsa är ett styrkeområde i Västra Götaland. Sverigedemokraterna i Västra Götaland vill prioritera forskningen kring just medicin, bioteknik och inte minst genetik. Ett led i detta är att forskningsresurserna till Västra Götaland från nationella och europeiska forskningsprogram ökar.
Det finns idag starka forskningsområden både på Chalmers, Göteborgs Universitet och inom industrin. Den kliniska forskningen inom Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är dessutom ledande i landet. Sahlgrenska Biobank är för närvarande under uppbyggnad och är tänkt att bli en regional biobank för Västra Götaland. Den medicinska forskningen och sjukvården ska fortsatt stärkas genom att skapa effektiva system för insamling, hantering och lagring i så kallade biobanker. Med den akademiska och industriella infrastruktur som finns i vår region har vi goda förutsättningar att föra en mycket offensiv biopolitik.

Hamndebatt i Göteborgs KF

Jag är uppvuxen i Otterbäcken, vars hamn tack vare en förkastningsbrant är Vänerns enda naturliga djuphamn. Jag har lärt mig vilken betydelse en hamn har för samhället.
Göteborgs Hamn är inte bara en göteborgsk angelägenhet utan också en svensk sådan. Det absolut viktigaste är att hamnens infrastruktur står under svensk, demokratisk kontroll. Vem som sköter driften är inte lika avgörande.
Älvsborgshamnen trafikeras mig veterligen av två aktörer i dag, och att de sköter driften får väl anses som rätt så rimligt, lika så att Logent tar hand om lastningen i bilhamnen.
Vad gäller Skandiahamnens containerterminal är läget något annorlunda. Hit är det många olika aktörer som anlöper, och hamnen har gjort stora investeringar och fler är på gång. För att säkra konkurrensneutraliteten skulle det ha kunnat vara idé att behålla terminalhanteringen i kommunal regi, men eftersom frågan redan är avgjord i kommunfullmäktige har inte vi för avsikt att riva upp den process som nu genomförs. Vi måste dock se pragmatiskt på en så viktig verksamhet som hamnen, utan vare sig liberala eller socialistiska skygglappar.

Världens friskaste folk i en stark nordisk region - Vägledande principer

Familj - hembygd - fädernesland
Familjen är den naturliga och mest grundläggande enheten i samhället. Vi sverigedemokrater slår vakt om familjen. Hembygden är liksom fäderneslandet vår hemvist på jorden, samtidigt som dessa begrepp är bärare av traditionellt starka och viktiga värden. Vår demokratisyn innebär också att vi vill se ett starkt självbestämmande för såväl familjen, regionen som nationalstaten.

Trygghet och tradition
För oss sverigedemokrater är det av största vikt att Västra Götalandsregionen garanterar sina invånare social och ekonomisk trygghet. Ingen patient ska behöva känna sig otrygg i sitt möte med vården. Ingen resenär ska behöva känna rädsla över att resa kollektivt i vår region. Men trygghet är mer än så. Traditionerna som förs vidare från generation till generation skänker oss trygghet i vår identitet. Svenska seder och bruk knyter oss samman och stärker folkets gemenskap. Ett folk utan historia är ett folk utan framtid.

Demokratisk nationalism
Som nationalister utgår Sverigedemokraterna från idén om folket som en social och demokratisk kraft. Det svenska folket är ett kollektiv med en gemensam historia, ett gemensamt språk och en gemensam värdegrund. Denna samhörighet är en förutsättning för demokratin, och det är därför ingen tillfällighet att det demokratiska systemet växte fram inom ramen för nationalstaten. För att en demokrati ska fungera måste människor kunna kommunicera med varandra och dela vissa grundläggande värderingar. Den nationella värdegrunden är avgörande för att det demokratiska samhället ska fungera. Samtidigt är vi av den åsikten att det är det svenska folket som ska ha makten över sin vardag och framtid. Vi motsätter oss en centralisering av makten oavsett om den är ekonomisk eller politisk. Vår politiska vision är en svensk demokratisk nationalstat. På internationell nivå vill vi se en värld av fria, fredliga och samverkande nationer. En förutsättning för detta är att alla världens folk garanteras sin nationella frihet. För oss nationalister innebär detta såväl politisk, ekonomisk som kulturell frihet, dvs. självbestämmande, självförsörjning och självförverkligande. Den demokratiska nationalismen står för en hållbar samhällsmodell i en tid då globaliseringen gör vår värld allt mer sårbar.

Nationell solidaritet
Det mångkulturella samhället är inget hållbart samhälle, vare sig ekonomiskt eller socialt. Invandringen kostar invånarna i Västra Götaland enorma resurser varje år, vilket innebär mindre anslag till hälso- och sjukvård , kollektivtrafik och
infrastruktursatsningar. Samtidigt hotar segregationen den naturliga sociala gemenskapen i samhället. När människor inte känner samhörighet med varandra minskar viljan att bidra till den gemensamma välfärden. Sverigedemokraterna vill återskapa det svenska folkhemmet och en förutsättning för det är att vi starkt begränsar invandringen samtidigt som de invandrare som kommit hit anpassar sig till det svenska samhället och dess normer och värderingar. Vi sverigedemokrater sätter den nationella solidariteten först utan att för den sakens skull glömma våra medmänniskor i andra delar av världen. Vår solidaritet med andra folk innebär att vi i första hand hjälper dem i deras närområden.

Världens friskaste folk i en stark nordisk region - Vår vision

Västra Götalandsregionens vision om Det Goda Livet är inte god nog för Sverigedemokraterna. Den siktar inte tillräckligt högt. Vår vision är “Världens friskaste folk i en stark nordisk region”.
Sverigedemokraternas eftersträvar ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle och det är utifrån den utgångspunkten som vi kritiserar förda invandrings- och integrationspolitiken. Det går inte att förneka att denna misslyckade politik inneburit stora ekonomiska och sociala kostnader för vårt samhälle.
Vi vill inte på något sätt förringa den goda insats som många invandrare gjort och gör i vården och kollektivtrafiken, men faktum är att invandringens nettokostnad har slagit hårt mot välfärdssamhället. En huvudlös politik har kostat samhället miljarder i form av förlorad välfärd.
Politik handlar om prioriteringar, och Sverigedemokraterna prioriterar de svenskar och invandrare som nu bor i landet. Vi förstår att vi drastiskt måste minska invandringen till vårt land och snarast möjligt se till att de som kommit till vårt land lär sig språket, tar till sig de svenska värderingarna och kommer ut i arbete, och då gärna inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen.
Det mångkulturella samhället är inget hållbart samhälle. När människor inte känner en naturlig gemenskap med varandra så minskar viljan att bidra till det gemensamma. På så sätt urholkas grunden för den solidariskt finansierade välfärden, och det drabbar i allra högsta grad den verksamhet som Västra Götalandsregionen ansvarar för.
Det globala samhälle som vi lever i medför stora möjligheter för några få människor, men det har en baksida med stora ekonomiska, sociala och ekologiska risker. EMU-projektet har satt den nationella ekonomiska självständigheten ur spel. Tack och lov har Sverige fortfarande det manöverutrymme kvar som det innebär att ha en egen valuta.
Globaliseringen riskerar och förtunna folkkulturer att slå sönder naturliga gemenskaper, inte bara i Sverige utan i alla delar världen. Alieneringen i vårt samhälle innebär också stora hälsorisker. Människor som inte känner att de tillhör
en naturlig gemenskap riskerar i högre grad än andra sin mentala och fysiska hälsa.
De stora folkomflyttningarna till följd att krig och naturkatastrofer skapar instabila samhällen som både tär på miljön och den sociala sammanhållningen. Globalt resande och globala transporter hotar vår miljö. Som politiker kan vi i stället ta politiska beslut som gynnar det närproducerade och som uppmuntrar människor att upptäcka sin egen hembygd i stället för att resa till Fjärran Östern.
Dagens samhällsutveckling är helt enkelt inte hållbar. På kort sikt hotas ekonomin, på medellång sikt den sociala sammanhållningen och på lång sikt även miljön. Vi får aldrig glömma bort att vi har ärvt jorden av våra förfäder och lånat den av våra barn.

Världens friskaste folk i en stark nordisk region - Förord

Efter valet i september 2010 tog Sverigedemokraterna plats i regionfullmäktige med sju mandat. Mindre än ett halvår senare stod det klart att ett omval måste genomföras. För Sverigedemokraterna innebar detta att vi på kort tid måste visa dels att vi har en regionpolitik som bär, dels att vi utmanar de övriga partierna i viktiga politiska frågor. Det lyckades och väljarna visade att de har förtroende för oss som en politisk kraft i Västra Götaland. Trots det låga valdeltagandet ökade vi som enda parti antalet röster jämfört med valet för fem år sedan. Om valdeltagandet hade varit högre är vi övertygade om att vi hade fått ännu fler mandat än de nio som vi erövrade i maj. Detta antagande har också bekräftats av Statistiska centralbyrån (SCB).
Sverigedemokraterna representeras nu i regionfullmäktige av sex män och tre kvinnor från hela regionen. Det är människor i alla åldrar och med olika erfarenheter. Ett har vi dock gemensamt och det är att vi vill hålla ihop vårt samhälle och på sikt skapa ett modernt folkhem. Vi är inte representerade i regionstyrelsen eller nämnderna, men som ett konstruktivt oppositionsparti och vågmästare i regionfullmäktige kan vi vara med och forma framtidens sjukvård. Vår målsättning är att regionens invånare ska vara världens friskaste folk i en stark nordisk region.

En centraleuropeisk odyssé; Del 6

Den polska fackföreningen Solidaritet bildades 1980

Från Hisingen går det direktflyg till polska Katowice som liksom tjeckiska Ostrava ligger i industriregionen Schlesien. Från Katowice är det bara en timmes bilfärd till Krakow. 1949 anlades Nowa Huta som en socialistisk mönsterstad i utkanten av Krakow. På kartan ser Nowa Huta ut som en europeisk residensstad från 1700-talet. Den enda skillnaden är att slottet har ersatts av ett stålverk vid namn Leninverket som invigdes 1954. Ironiskt nog blev Nowa Huta och dess stålverk en högborg för den fria fackföreningen Solidaritet som störtade det kommunistiska styret i Polen. Nästan 30 000 av de nära 40 000 stålverksarbetarna var organiserade i Solidaritet. Paradgatan som en gång i tiden gick under namnet Aleja Lenin heter idag Aleja Solidarnosci.

En centraleuropeisk odyssé; Del 5

Ostrava 1968 - fotografi av Viktor Kolář

Resans enda stopp i Tjeckien blev Ostrava där vi blott hann besöka nattklubbsstråket Stodolní Ulice. Ostrava ligger i Schlesien, ett historiskt område i Centraleuropa som idag tillhör Polen, Tyskland och Tjeckien. Schlesien är rikt på mineraler och stenkolsfyndigheterna runt Ostrava ledde till en stark industrialisering av staden och dess omgivning där stålproduktionen stod i centrum.
Fotografiet ovan är taget av den tjeckiske fotografen Viktor Kolář som föddes i Ostrava men som emigrerade till Kanada efter att Warszawapakten invaderade Prag 1968. I Kanada arbetade han i både gruva och smältverk. Fem år senare återvände han till Ostrava där han arbetade på stålverk samtidigt som han dokumenterade livet i staden. Efter sammetsrevolutionen 1989 började han undervisa i dokumentärfotografi på Filmakademin i Prag (FUMA), en av Europas äldsta filmskolor.